Många lämnar ingenjörsutbildningar utan examen

2019-12-17 10:30  
Jörgen Blennow, utbildningsområdesledare på Chalmers. Foto: Oscar Mattsson

Mindre än hälften av studenterna på landets högskoleingenjörsutbildningar tar ut en examen, visar siffror från Statistiska centralbyrån. Även från civilingenjörsprogrammen är genomströmningen låg.

När SCB på uppdrag av Universitetskanslersämbetet följt upp utbildningar mot en yrkesexamen till och med läsåret 2017/18 ligger högskoleingenjörerna i botten. Bara 45 procent av nybörjarna under läsåret 2012/13 hade slutfört sin utbildning fem år senare.

Men en tillbakablick visar ändå en ökning av andelen utexaminerade högskoleingenjörer, konstaterar Olle Dahlberg, utredare på Sveriges ingenjörer.

− Det finns en ljuspunkt här. Om man går tillbaka till dem som började 2003/2004 var det bara 31 procent som tog ut en examen, så det är en stigande trend. Man ska också komma ihåg att antalet högskoleingenjörer som kommer ut ändå inte är så få, säger han.

Olle Dahlberg tror att den främsta förklaringen till den låga genomströmningen ligger tidigare i utbildningskedjan. Särskilt utslagsgivande är gymnasiebetygen i matematik och fysik.

− Ju bättre betyg man har desto bättre går det på högskolan. Man kanske har lite väl höga förhoppningar att studenter med förhållandevis svaga betyg ska klara av en sådan här tuff utbildning, och det gäller inte bara högskoleingenjörerna. Man behöver därför rusta ungdomarna hela vägen genom grundskola och gymnasium så att de har kunskaperna de behöver.

Utexaminerade civilingenjörer har minskat

SCB konstaterat också att andelen utexaminerade civilingenjörer har minskat över tid. Bland studenterna som började sin utbildning läsåret 2010/2011 hade 52 procent tagit en examen sju år senare.

På Chalmers tekniska högskola ser man flera förklaringar till att genomströmningen av civilingenjörer generellt sätt är låg i landet. En förklaring kan vara tidiga avhopp då ingenjörsstudenterna kommer in på andra utbildningar de hellre vill gå. Bidragande kan också vara Bolognamodellens examensstruktur, där val av masterprogram kan påverka om utbildningen resulterar i en civilingenjörsexamen.

− Jag tror att studenternas inställning till vilket som är viktigast att få ut, om det är en yrkesexamen eller generell examen, kan ha förändrats, säger Jörgen Blennow, utbildningsområdesledare på Chalmers.

Att ingenjörsyrket inte kräver legitimation kan också påverka att många inte går i mål med sin utbildning. Jörgen Blennow bedömer att cirka tio procent av Chalmers civilingenjörsstudenter bara har en termin kvar av utbildningen när de i stället väljer att börja jobba.

− De kan ha gjort exjobb på ett företag, och sedan fått anställning. Naturligtvis strävar vi efter att våra studenter ska ta examen från de program de antagits till, men trots att de inte tar examen är de väldigt attraktiva och värdefulla på arbetsmarknaden.

Läs mer: Så många civilingenjörsexamina tas ut

För att få fler att ta ut sin examen jobbar Chalmers med noggranna uppföljningar av resultaten under studenternas första läsår, då många av studieavbrotten sker. Kursutvärderingar görs i tät dialog med studenter och institutioner för att kunna vidta åtgärder som exempelvis att öka studiemotivationen, erbjuda inlärningsstöd i framför allt matematik men också utveckla pedagogiken på krävande kurser.

− Det kan vara att kursen utvecklas till kommande läsår med mer kontinuerlig examination med inlämningsuppgifter, projekt och laborationer i stället för bara en skriftlig tentamen i slutet av kursen.

När det gäller yrkesprogrammens prestationsgrad, det vill säga avklarade högskolepoäng per kursregistrering, visar SCB:s statistik att Karolinska institutet ligger i topp bland landets större lärosäten, följt av Chalmers.

− Jag tror att det kan bero att vi har motiverade studenter, vår systematiska kursutvärderingsprocess och att studenterna ges möjlighet att tentera en kurs vid tre olika tillfällen under året, säger Jörgen Blennow.

Fler kvinnor tar examen

Statistiken visar också att andelen kvinnor som tar sig igenom högskole- och civilingenjörsutbildningarna är högre. 61 procent av kvinnorna tog exempelvis ut sin civilingenjörsexamen under den undersökta perioden, jämfört med 48 procent av männen. Olle Dahlbergs teori är att kvinnor som tar klivet att börja på en förhållandevis mansdominerad utbildning är mer beslutsamma.

− Jag tror inte att kvinnor är bättre eller sämre än män, men jag tror att det finns en skillnad i motivation. Och motivation i kombination med förkunskaper är vad som krävs för att ta sig igenom de här tuffa utbildningarna.

Siffrorna över den låga genomströmningen av högskoleutbildade ingenjörer kommer samtidigt som efterfrågan är hög på arbetsmarknaden.

− Antalet ingenjörer med examen växer fortfarande, men jag tror att företagen måste hitta andra sätt att lösa kompetensförsörjningen, exempelvis använda gymnasieutbildade för vissa arbetsuppgifter och använda yrkeshögskolor för mindre teoretiska utbildningar på kortare tid, säger Olle Dahlberg.

Charlotte Delaryd

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Ledarskap