Karriär

Få koll på beslutsfällorna

Foto: Alamy

GUIDE. Du är inte så rationell som du tror. När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett beslut är det lätt att råka ut för olika psykologiska fenomen och tankevurpor som kan ställa till det.

Publicerad

Som människor reagerar vi som bekant med fly-, fäkta- eller spela död-beteenden när vi upplever hot, fara eller osäkerhet. Det leder ibland till att vi inte är så rationella som vi tror.

Vi påverkas även av omgivningen och vad andra säger och gör. Även om du i grunden tycker du är rationell så kommer du påverkas av alla andra som inte är det.

Vi gillar inte osäkerhet och oro och känslan att inte veta hur det kommer att bli. Osäkerhetskänslor är för de flesta av oss jobbiga och vi vill gärna bli av med dem om vi kan. Helst omgående. Vi vill skaffa oss en känsla kontroll över framtiden, veta vad som ska hända. Det kan leda till kortsiktiga dåliga beslut och/eller att vi sätter upp mål som inte är helt bra och genomtänkta.

Vi är beredda att gå långt för att minska osäkerhetskänslorna. De beslut vi fattar, där många kan vara riktigt stora (karriär, relationer), handlar kanske inte om vad som är bäst för oss på sikt, utan om att bli av med den oro och osäkerhet vi upplever nu.

Tankevurpor och beslutsfällor – några exempel

1. ”Det blir bättre sen”

Ett sätt att få en känsla av kontroll är att föreställa oss en önskad bättre framtid och formulera mål och visioner om hur bra det kommer att bli när vi kommer dit.

”Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra”.

Så vi (över)investerar mycket tid i att sätta mål och håller fast för länge vid dem för att få känslan av att stå på säker mark. Att nå målet blir viktigare än att vara öppen och lärande på vägen dit.

Det kan också bli så att vi får en känsla av att det viktiga händer i framtiden, det pågår inte nu. Vi missar att njuta av och se möjligheterna i nuet. En annan fallgrop på samma tema är ett vi överskattar hur lyckliga vi kommer att bli i framtiden när vi nått målet. Ofta blir det inte så fantastiskt som vi drömde om.

2. Överskattning av egen förmåga

Inspirerande mål är på många sätt viktiga, bra och motiverande.  En vanlig fallgrop är dock att målen och ambitionerna blir för stora, vi gör misstaget att överskatta vår egen förmåga och underskatta tiden och energin det tar att komma dit. När vi sedan upptäcker att det inte var så enkelt som vi trodde så tappar vi sugen.

Exempelvis så kan vi göra en alltför ambitiös jobbsökarplan men märker snart att vi inte hinner skicka 20 ansökningar och ringa lika många samtal varje vecka som vi trodde. Lätt att tappa lite av energin och motivationen då.

3) Bekräftande bevis

Vi söker och hittar snabbt bevis och tecken som stödjer våra förutfattade meningar och åsikter, oavsett vilka de är. Det kan innebära att tankegångar och idéer som inte stämmer med våra ”sanningar” tar vi inte in.

Risken är då att vi inte är öppna för nya idéer eller möjligheter. Om jag ”vet” att det inte går att få ett nytt jobb om jag är över 50 så kommer jag hitta bevis för det och mitt beteende kommer präglas av min ”sanning”.

4) Göra som andra gör och tycker - flockbeteende

Fällan består i att göra eller ha en åsikt på grund av att många andra gör eller tänker samma sak.

Om många agerar på ett likartat sätt får vi en signal, ett socialt bevis, om att det måste vara rätt beslut. Det är speciellt påtagligt när osäkerheten och komplexiteten är stor, då söker vi någon eller några att följa. Risken är dock att vi följer flocken/ledaren trots att det inte alls var enligt vår plan, eller att flocken/ledaren har fel.

Att gå mot strömmen är svårt, att till exempel sälja när många andra pratar om att köpa, eller köpa när många andra är rädda och säljer är inte enkelt. Gruppens påverkan är stark och bli accepterad av gruppen är viktigt. Att välja en ovanlig karriärväg eller göra något som inte stämmer med normen kan göra att du blir ifrågasatt.

5) Stor exponering

Det här är något som reklamare och marknadsförare är väl bekanta med. Det bygger på att ju mer upprepad information vi får om något desto större sannolikhet att vi gillar det och kommer att välja det alternativet. Till slut blir det vi hör gång på gång sant.

6) För mycket information

När vår hjärna får för mycket information och för många alternativ att ta ställning till blir det ”information overload”.  Hjärnan blir utmattad och vi reagerar med vilja fly eller fäkta. Det kan leda till att vi antingen skjuter upp beslutet för att vi inte orkar mer just nu, eller fattar ett snabbt beslut bara för att bli av med. Och då kan det förstås bli galet.

7) Konsekvensprincipen

Vi ändrar inte gärna ett beslut vi fattat. Det kan göra att vi håller fast vid ett dåligt beslut för länge. Vi vill framstå som konsekventa (vilket ju anses vara en bra sak i vårt samhälle) även om vi får information som motsäger beslutet.

Det mentala värdet på det vi beslutat om tenderar också att vara större efter beslutet än före, vilket gör det svårare att ändra sig. Vi söker och lyssnar efter bekräftande bevis som stärker vårt beslut.

8) Hantera förluster – jag vet vad jag har men inte vad jag får

Vi gillar inte att förlora sådant vi skaffat eller investerat mycket tid och energi på. Vi bär på det som kallas förlustaversion.

Det kan leda till att vi är kvar för länge på ett jobb eller i en relation. ”Jag vet vad jag har, men inte vad jag får” är ett vanligt sätt att tänka. Osäkerheten kring det okända gör att vi hellre har det dåligt men vet vad vi har än tar ett steg ut i något där vi inte vet hur det blir. Om jag dessutom lagt ner många år på ett jobb, en utbildning, är det svårt att ”kasta bort” det.

Att våga ta steget, förändra, är ett tema som ofta återkommer i karriärcoaching. Många vill förändra, men...

10) Snabb belöning/bekräftelse

Vi fungerar som människor så att vi gillar att få "belöningar" nu hellre än att vänta och skjuta upp dem. Och gärna utan stor ansträngning om det är möjligt – gärna en ”quick fix”.

När vi till exempel blir kontaktade av en rekryterare så får vi en bekräftelse som känns bra. Den dosen vill vi ha mer av så risken är att vi flyter med i processen och tackar ja till något bara för att vi blev sedda och bekräftade, inte för att det var rätt jobb. Det här kan ju förstås leda till en del beslut som känns bra på kort sikt men är sämre för karriären på längre sikt.

11) Alkohol, stress och trötthet

När vi är rädda, trötta eller stressade så är det amygdala som regererar och då handlar det om flykt eller försvar. Det är då vi säger eller gör dumma saker som vi sedan ångrar. Så om du står inför ett viktigt beslut, se till att vara i form, eller sov på saken. Alkohol gör oss inte heller till bättre beslutsfattare, även om vi tror det. Oftast blir vi då benägna att ta större risker och tänker ”det ordnar sig”.

Checklista ”Beslutsfällor”

- Prova gärna att under en tid att observera och notera hur du själv beter dig i olika situationer och vad du har lätt att dras med i inför ett beslut. Eller studera hur andra beter sig. Titta gärna på hur reklammakarna utnyttjar att vi gärna vill ha belöningen nu, utan stor ansträngning och utan att gå utanför komfortzonen.

- Vår hjärna har två större system – det automatiska spontana känslostyrda och det långsammare rationella/logiska systemet. Det första systemet reagerar snabbt på upplevda hot eller faror med att fly eller fäkta. Det kan leda till snabba dåliga beslut eller inga beslut alls.

- Om du står inför ett större beslut, fråga dig vad som skulle kännas värst – att ta risken och misslyckas eller att stå där om några år och inte ha givit det en chans. Det finns en kostnad med att prova, men det kan också kosta att inte prova.