När motionen blir farlig

2013-11-04 14:23  

Det är trendigt att företag anmäler anställda till motionslopp i friskvårdssyfte. Men varje år drabbas någon av plötsligt hjärtstopp under ett lopp. Forskare studerar just nu svenska motionslöpare för att ta reda på var gränsen går för nyttig motion.

Med löparboomen kommer ett ökat intresse för vad som händer när vi utsätter kroppen för de påfrestningar ett löparlopp ger. Flera olika studier visar att uthållighetsidrott kan förändra hjärtats elektriska funktion. De löpare som har kollats uppvisar längre QT-tider än normalt. QT är en sträcka i en EKG-kurva. Den visar den elektriska pulsspridningen i hjärtats kammare.

– Vi vet inte vad det betyder, men vi tror inte att det är bra. Därför tar vi blodprov också för att se om det korrelerar med någon markör för hjärtsvikt, säger Julia Sydow, doktorand på hjärtkliniken på Karolinska sjukhuset.

I sin forskningsstudie ska hon undersöka hur löpares ålder och mängden träning spelar in. Därför ska undersökningsgruppen bestå av olika gamla personer med varierande träningsbakgrund. Någon tränar en gång i vecka, andra springer sex gånger i veckan. Träningsmänniskorna ska sedan jämföras med en grupp vanliga soffpotatisar.

Hjärtat förändras av träning. För det mesta är det positivt, som att hjärtmuskeln växer och pumpar runt mer blod, vilket är bättre för hjärtat, som får mindre jobbigt.

– Vi vet inte ännu vad som är mycket träning. Inte heller om det bara är de som har tränat sedan ungdomen som får förändringen eller om det är de som började träna vid 50 som drabbas. Är idrott alltid hälsosamt eller kan det bli för mycket? Det ska vi ta reda på, säger Julia Sydow.

För att få tag i undersökningspersoner kontaktade Karolinska sjukhuset arrangörerna för Lidingöloppet, som bjöd in dem som hade anmält sig till årets olika lopp.

600 till 1 000 personer ska ingå i studien. Det innebär bråda dagar för Julia Sydow, eftersom hon gör nästan allt jobbet själv. Hon tar vilo-EKG och mäter pulsen och blodtrycket på var och en. Dessutom tar hon ett blodprov i armvecket för att kolla blodvärde och njurfunktion och om det finns någon markör för hjärtsvikt hos dem som har förlängd QT-tid.

Undersökningspersonerna får också sitt BMI, body mass index, uppmätt liksom hur kroppsfettet är fördelat på mage, armar och ben.

En del träningsmänniskor vill inte ställa sig på vågen, det tycker att de är för feta.

– Ibland blir man rädd att folk ska drabbas av ortorexi, sjuklig fixering vid att leva hälsosamt, säger Julia Sydow. Hon tycker att det är för mycket snack om att äta eller inte äta fett.

– Jag tycker att man ska köra på och inte tänka på sådant jämt.

Undersökningen kommer att hålla på till slutet av november. Sedan är det dags att utvärdera resultatet.

Julia Sydow läser till läkare i Tyskland, men har tagit en paus ett halvår i pluggandet för att samla data till sin avhandling. Hon är tyska, men bodde några år i Sverige under sin uppväxt och trivs med att vara tillbaka.

– Det här är en jättekul studie att göra, säger Julia Sydow, som är sportintresserad. Hon löptränar, en mil tre gånger i veckan och så lite styrketräning på det.

”Det är kul och så lätt att löpträna, bara man har bra skor kan man sticka iväg”, säger doktoranden Julia Sydow.

För långt streck på löparnas EKG

  • QT-tiden på ett EKG registrerar den elektriska spridningen i hjärtats kammare.
  • Den som har en hjärtfrekvens på 50 bör ha en QT på 344–416 millisekunder.
  • Löpare i undersökningen har drygt 450. Forskarna vet ännu inte om det är farligt eller inte, och om man kanske bör screena löparna inför ett lopp.

Elisabeth Vene

Mer om: Motion Friskvård

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Ledarskap