Höstbudgeten: 1 600 nya platser på ingenjörsutbildningarna

2017-09-19 17:00  
Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Regeringen lägger fram en satsning på 1 600 nya utbildningsplatser för ingenjörer.

I höstbudgeten som läggs fram för riksdagen på onsdag finns en satsning på utbyggnad av ingenjörsutbildningar med, berättar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning . Regeringen vill göra en successiv utbyggnad. 20 miljoner kronor satsas 2018. År 2023 ska satsningen ha växt till 160 miljoner kronor och därmed motsvara 1 600 nya utbildningsplatser.

-Satsningen görs baserad på Arbetsförmedlingen statistik kring det stora behovet av ingenjörer men också den dialog vi haft med näringslivet om behovet av kompetensförsörjning för att klara tillväxten långsiktigt, säger hon.

Det är ännu oklart hur fördelningen till olika lärosäten och utbildningar ser ut. Regeringen återkommer under hösten. Men Helene Hellmark Knutsson är tydlig med att den görs för att möta samhällsutmaningarna inom digitalisering och hållbarhet inom produktion, konsumtion och energiförsörjning.

– Näringslivet är tydligt med att de ser det som en tydlig konkurrensfördel att ligga långt fram inom de globala samhällsutmaningarna. Därför behöver kompetensen tillföras, säger hon.

1 600 utbildningsplatser ska alltså ha tillförts år 2023, menar regeringen. Men ingen tycks i dag veta hur många utbildningsplatser det finns. Statistiken hos Universitetskanslersämbetet (UKÄ) rymmer i stället bland annat antalet nybörjare, antalet som tagit examen och antalet helårsprestationer (se grafik).

– När regeringen tillför nya pengar utökar lärosätena sin antagning. De försöker göra det regeringen sagt att de ska göra. Själva styrningen är inte jätteskarp. Universiteten är rätt autonoma. Men det går rätt bra. Det är en styrning som har gällt sedan 1993, säger Marie Kahlroth, utredare på UKÄ.

På frågan hur många färdiga ingenjörer satsningen kommer att ge har Helene Hellmark Knutsson inget svar.

– Det är svårt att säga exakt, säger hon.

Ungefär hälften av de som påbörjar en ingenjörsutbildning slutför den, enligt statistik från SCB. Måttet kallas genomströmning. De flesta som inte slutför sin utbildning hoppar av tidigt. Andra får kanske ett jobb mot slutet och bryr sig inte om att få sitt examensbevis.

Varför inte satsa pengar på att få fler att slutföra sin utbildning?

– Vi behöver jobba med lärosätena och arbetsgivarna för att få fler att slutföra sin utbildning. Bland de som hoppar av tidigt kan det bero på bristande förkunskaper. Vi har därför förändrat det tekniska basåret. Tidigare var man tvungen att rikta in basåret mot den ingenjörsutbildning man ville läsa. Nu försöker vi göra det bredare. Sen måste lärosätena också jobba mer med breddad rekrytering, inte minst för att få in fler kvinnor och studenter från icke akademikerhem.

Hur tror du att stödet för er satsning ser ut bland övriga partier?

– Det är svårt att säga, men jag tror att de också ser behovet. Sen måste vi göra det i en takt så att kvaliteten på utbildningarna behålls, säger hon.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Ledarskap