Forskare: Så smittsäkras framtidens kontor

2021-05-16 07:50  

Distansarbete har blivit det nya normala, men många företag funderar nu på hybridmodeller för att få tillbaka sina anställda till kontoren. En utmaning blir att skapa kreativa kontorsmiljöer som minskar risken för smittspridning och möter hotet från nya pandemier i framtiden.

Coronakrisen har förändrat synen på kontoret som centrum för jobbaktiviteter och måhända sitter arbetsgivare nu med pannan i djupa veck för att samla medarbetare som jobbar hemifrån, i coworking-hubbar eller på satellitkontor nära bostaden. 

För de gemensamma kontoren är viktiga och den självständighet som utvecklats under pandemin kan ha ett pris i form av utarmad företagskultur och kreativitet som går på sparlåga – med minskad innovationskraft som följd. Det menar arkitekten Christina Bodin Danielsson, rådgivare och kontorsforskare vid KTH.

– Man tappar varandra. Det är där kontoret har sin styrka och det är viktigt att inte tappa den kraften. Men jag tror att många medarbetare som tidigare inte fått jobba på distans nu har fått smak för att jobba utanför kontoren och det kan bli svårt att få tillbaka dem. Vi måste därför säkerställa smittfria miljöer i framtiden. Nu kommer vacciner men pandemier kan komma tillbaka i andra former, säger Christina Bodin Danielsson.

Men hur ska man då lyckas locka tillbaka skingrade medarbetare till kontoren samtidigt som smittor ska förhindras? Att bara glesa ut bord kommer inte att räcka i utformningen av framtidens kontor, menar Christina Bodin Danielsson.

–  Vi glömmer lätt att hålla avstånd och behöver påminnas om att ”just ja, jag får inte ställa mig närmare någon annan än 1,5-2 meter. Man behöver därför ha lösningar för att kunna hålla distans.

Läs mer: Studie: Så utformas öppna kontorslandskap på bästa sätt

Konkret kan det handla om att bygga in signaleffekter genom exempelvis olika färgsättningar, materialval, nya golvlösningar och möblemang som bildar naturliga barriärer och zoner. Även inbyggda rörelsemönster kan minska onödiga möten på kontoren.

–  Det finns många olika sätt att jobba med både beteenden och arkitekturen, den fysiska gestaltningen. De ska ju gå hand i hand eftersom den arkitektoniska gestaltningen både kan främja och hindra beteenden. Det måste också fungera med kontorets arbetssätt och vision.

”Flexkontoren kommer få en boost nu”

Hon ser två parallella trender som utmärker 2000-talets utformning av kontor. Dels har de tajta kontorslandskapen vunnit mark, dels finns en trend att det ska vara kul, kreativt och lustfyllt att vara på jobbet, så kallad Disneyfication som exempelvis företag som Google gått i bräschen för. 

Men en återgång till de stora bullriga och ofta kritiserade ”trälhaven” där man sitter tätt och smittor lätt får fäste, kommer inte att accepteras av medarbetare, tror Christina Bodin Danielsson. 

–  Många tror att de aktivitetsbaserade flexkontoren kommer att få ytterligare en boost nu. De bygger ju på stödmiljöer där man jobbar enskilt och har mindre ytor där man träffas och kan hålla avstånd. Men allt handlar nu om att lägga en covid 19-touch på det. 

För att hitta lösningar för utformningen av framtidens kontor deltar hon som expert i ett Rise-finansierat forskningsprojekt som leds av entreprenören Pierre Schäring. Han har tidigare utvecklat ergonomiska kontrollrum och driftövervakningscentraler för operatörer som jobbar i beslutskritiska miljöer, exempelvis trafikledning.

– Mycket av det vi tänkte där är direkt överförbart till framtidens kontor. Vi försöker nu titta på hur man kan göra om aktivitetsbaserade kontor som finns idag genom att skapa ett ramverk runt arbetsplatserna som bildar en mikromiljö styrd av teknologi och anpassar sig efter individuella behov och situationer, säger Pierre Schäring på företaget CDE.

Locka till sig bästa ingenjörerna

Konceptet utgår från en ram av trä som omger arbetsstationerna. I konstruktionen som kan liknas vid en pergola finns integrerade sensorer som anpassar belysning och ljud efter aktivitet, men också justerbara smittskyddsbarriärer och automatiska funktioner för luftrening. Med hjälp av nanosensorer kan virus och bakterier snabbt upptäckas. 

Än så länge finns bara en prototyp men till hösten vill Pierre Schäring testa konceptet för att se hur ”high end users”, som exempelvis ingenjörer upplever denna lösning på industriarbetsplatser. 

Läs mer: Dags att glömma 9-5 – och välkomna 3-2-2

Att kunna erbjuda en individuell, trygg och anpassningsbar arbetsplats kommer att bli avgörande efter pandemin, menar han.

– I framtiden är du kanske mer fri att bestämma om du vill jobba hemifrån, men om företag ska locka till sig de bästa ingenjörerna måste man kunna erbjuda en bra och trygg kontorsmiljö. För det är i det fysiska mötet mellan dessa människor som nya idéer uppstår spontant. De kommer inte bara för att du sätter dig i ett Teamsmöte.  

Även Christina Bodin Danielsson ser positivt på möjligheterna att skapa trygga och kreativa kontor i framtiden. 

– Jag tror att det kommer bli jättebra. Förhoppningsvis har vi sett vad det är som får folk att trivas. Vad är det vi gillar i hemmet respektive på kontoret och få till något positivt. Jag är inte orolig för kontorens framtid för vi behöver dem, men de stora kontorsklustren kommer inte vara attraktionen. 

Charlotte Delaryd

Mer om: Kontor Pandemi

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Ledarskap