Chefsjuristen: Det här innebär den nya visselblåsarlagen för ingenjörer

2021-12-19 06:00  

Skyddet för visselblåsare blir starkare. Med en ny lag skyddas fler på en arbetsplats mot repressalier om de slår larm – och de kan larma om fler typer av missförhållanden än med tidigare lagstiftning.

Genom åren har en rad visselblåsare både i Sverige och internationellt avslöjat mutskandaler, illegal övervakning, krigföring, vapenaffärer och missförhållanden inom svensk vård.

Senast i raden av uppmärksammade visselblåsare är dataingenjören Frances Haugen som läckte intern information om att Facebook haft kännedom om hat, desinformation och skadligt innehåll på sina plattformar, men valt att tysta ner problemen – avslöjanden som fick företaget att skakas i grunden. 

Sedan 2017 finns en visselblåsarlag i Sverige för att stärka skyddet för anställda som väljer att slå larm om oegentligheter. För att ytterligare stärka skyddet för visselblåsare kom i veckan en ny svensk lag som innebär en anpassning till EU:s mycket omfattande visselblåsardirektiv.

Heléne Robson, chefsjurist på Sveriges ingenjörer. Foto: Sveriges ingenjörer

Med hjälp av fackförbundet Sveriges ingenjörers chefsjurist Heléne Robson reder Ny Teknik ut vad den nya visselblåsarlagen innebär: 

Vad är nytt i lagen?

I den tidigare lagen skyddades främst anställda. Nu omfattas även arbetssökande, styrelsemedlemmar, inhyrda konsulter och praktikanter. 

– Att fler personalkategorier nu omfattas tycker vi är bra. Även i de rollerna kan det vara så att man upptäcker oegentligheter och visselblåsande kan vara förenat med obehag och missgynnade även i de rollerna, säger Heléne Robson. 

Den nya lagen innebär också att såväl privata företag som offentliga arbetsgivare med minst 50 anställa blir skyldiga att inrätta interna visselblåsarsystem.

Vad kan man anmäla utan att riskera repressalier?

Tidigare gällde skyddet information om oegentligheter som kan leda till fängelsestraff, exempelvis miljöbrott, allvarliga säkerhetsbrister, mutor eller bedrägerier. Nu breddas skyddet till rapportering av oegentligheter eller missförhållanden där det kan finnas ett allmänintresse av att information kommer fram. 

– Utöver allvarlig brottslighet innefattas även annat som kanske inte är direkt brottsligt men som ligger i en gråzon. Det skulle exempelvis kunna vara om ett företag marknadsför sig som miljövänligt men ändå bidrar till utsläpp, som kanske inte bryter mot miljölagstiftningen men nära på. 

Hur kan man slå larm?

Den nya lagen innebär att stora företag måste inrätta visselblåsarkanaler redan i början av nästa år. Medelstora företag med 50-250 anställda har fram till slutet av 2023 på sig att införa interna kanaler. Medarbetare ska även kunna vända sig anonymt till ett flertal myndigheter, exempelvis Skatteverket och Arbetsmiljöverket, som nu får ett utökat ansvar att upprätta visselblåsarkanaler. 

Liksom tidigare kan man också vända sig till medier. 

–  Men det är för grova oegentligheter som man har det här skyddet, inte för att man tycker att företagsledningen fattar dumma beslut eller gör saker man inte håller med om. Man måste tillhöra någon av personalkategorierna och ha fog för sina misstankar.

Många ingenjörer jobbar med företagshemligheter, får de bryta mot sekretessen? 

Ja och nej. I den nya lagen är det mer uttalat att vanlig sekretess får brytas för att kunna rapportera oegentligheter. Ingenjörer kan dock ha tjänster som omfattas av så kallad förstärkt sekretess. Det kan exempelvis röra sig om försvarsinformation eller andra verksamheter med väldigt känsliga uppgifter. Då gäller inte visselblåsarskyddet och man riskerar att både förlora jobbet och bli skadeståndsskyldig.

–  Det kan vara väldigt svårt för gemene man att veta var gränserna går. Där tror vi att det är viktigt att ta hjälp, exempelvis av facket, för att få rådgivning så att man inte trampar snett.

Hur vanligt är det att ingenjörer blåser i visselpipan? 

Sedan visselblåsarlagen kom 2017 har inte ett ärende förekommit i Arbetsdomstolen, och bara ett fåtal ingenjörer har kontaktat förbundet för råd inför att de överväger visselblåsning. Enligt Heléne Robson kan detta vara ett uttryck för att det faktiskt inte förekommer så mycket oegentligheter, men det kan också vara ett tecken på att medarbetare inte vågar ta klivet och anmäla.

–  Skyddet i visselblåsarlagen innebär att man inte ska bli utsatt för repressalier som uppsägning, omplacering, inte få löneökning eller inte bli befordrad. Men då ska man ju leda i bevis att detta kom som ett svar på att man visselblåste. Det är mycket som står på spel om man ska våga göra det här.

Kända visselblåsare 

Frances Haugen: Dataingenjör och tidigare anställd på Facebook. Läckte interna dokument och undersökningar om att hat och desinformation sprids på bolagets plattformar, och att algoritmer bidrar till att unga användare påverkas negativt av innehållet. 

Edward Snowden: Arbetade som konsult inom USA:s underrättelsetjänst. Läckte 2013 dokument till journalister om hemliga övervakningsprojekt av människors privatliv genom telefonavlyssning, hackning av datorer och mejl.

Chelsea Manning: Amerikansk underrättelseanalytiker som läckte enorma mängder hemligstämplade försvarsrapporter och diplomatiska underrättelser till Wikileaks om USA:s krigföring i Irak och Afghanistan. 

Ingvar Bratt: Svensk civilingenjör som var källan bakom avslöjandet av Bofors vapensmuggling till Dubai och Bahrain på 1980-talet. Affären ledde till lex Bratt, en lag som bland annat innebär att anställda får röja företagshemligheter som avslöjar brottslighet.

Karin Törnqvist: Civilingenjör som arbetade som konsult och testledare på Göteborgs Energi. Hon rapporterade brister och felaktigheter vid en upphandling av nya elmätare. Hon kritiserade affären internt men fick inget gehör. Läckte 2010 informationen till SVT:s Uppdrag Granskning. 

Sarah Wägnert: Undersköterskan som 1997 larmade om vanvård inom ett privat äldreboende. Ledde till en lagändring i socialtjänstlagen, lex Sarah, som innebär skyldighet för personal inom exempelvis äldrevård att rapportera missförhållanden.

Charlotte Delaryd

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Ledarskap