”Sverige bör alltid begära motköp”

Det är främst två affärer som upprör. Sverige har nyligen handlat sensorer till kustkorvetten Smyge från Kanada för 160 miljoner och robotar från Norge för 130 miljoner utan att begära motköp. Ändå begär Norge alltid motköp i affärer med Sverige.
Detta har fått Försvarsindustriföreningen att skriva ett argt brev till försvarsminister Björn von Sydow.
De menar att Sverige i exempelvis affären med Norge kunnat kvitta egen försäljning, och med Kanada hade vi kunnat se om det fanns intressant teknologi att hämta. I skrivelsen står att Sverige alltid bör begära motköp.
De vill också inrätta en arbetsgrupp där industrin ingår, som kan se på affärerna innan avtal skrivs.
Motköpsfrågan har ofta orsakat debatt i Sverige. Internationellt har motköpskrav, eller offset, blivit allt vanligare inte bara i försvarsaffärer utan även i större civila affärer. Och svensk försvarsindustri var tidigt med på tåget. När Saab på 70-talet försökte sälja Viggen till Belgien, Holland, Danmark och Norge erbjöds de att tillverka stora delar av Viggenserien. Dessutom skulle svensk industri lägga order i dessa länder motsvarande 120 procent av ordervärdet.
När Bofors sålde kanoner till Indien tvingades de sälja ricinolja, indisk champagne och svartvita TV-apparater på den internationella marknaden.
Däremot krävde Sverige och den statliga beställaren, FMV, inte några motköp när de köpte i utlandet. Som ett av få länder envisades Sverige att inte kräva motköp. En orsak var att svenska politiker ansåg att motköp strider mot frihandelns principer.
Sverige gav frikostigt men krävde inget.
Det var först när motorn till JAS köptes från USA det ändrades.
- När motköpen skulle placeras bildade vi ett motköpskontor som finansierades till lika delar av exportrådet och UD, säger Charlie Lundgren som var med.
De utländska bolagen fick tjugo år på sig att handla i Sverige för fem miljarder. Redan efter fem år kunde det dåvarande motköpskontoret göra avslut. 21 utländska företag hade placerat order i 60 svenska företag till ett värde av tio miljarder.
Två år senare lades kontoret ner.
- Exportrådet ombildades, skulle bli affärsmässigt, och de rationaliserade bort en hel del verksamhet, säger Charlie Lundgren.
Den andra större affären där Sverige krävde motköp blev alltså Leopardaffären. Men här avsattes inga pengar för att hantera ordern i Sverige och den erfarenhet som byggts upp i det nedlagda motköpskontoret var borta.
- Vi har försökt hjälpa till så gott det går, säger Charlie Lundgren, men på FMV var vi två stycken som skulle hantera detta på halvtid. Det är självklart att vi inte har räckt till. Visst kan man tycka det är märkligt att det inte satsas mer på dessa affärer.
Det var den borgerliga regeringen med Anders Björck i spetsen som drev fram Leopardaffären. Därefter har ett regeringsskifte skett och försvarsanslagen krympt. En orsak till Sveriges motvilja till offsettaffärer är bland annat att en försvarsupphandling blir dyrare.
- Det handlar om några procent, säger Charlie Lundgren, men det här är en företeelse som finns internationellt och vi kommer knappast ifrån att ge motköp när vi säljer.
Våra nordiska grannländer har en strikt motköpspolicy. Norge och Finland kräver motköp vid alla upphandlingar över 50 miljoner. Danskarna redan vid 25 miljoner.
Nu är inte svenska myndigheter omedvetna om den handfallenhet som finns när det gäller att hantera motköpsaffärer. Redan 1995, ett år efter Leopardaffären, kom Riksrevisionsverket med en rapport som var kritisk till hanteringen. I rapporten efterlystes en tydlig styrning.
Det är bara det att tiden går och inget händer. För fem år sedan, det vill säga vid tiden för Leopardaffären, startades ett arbete på försvarsdepartementet som skulle resultera i nya administrativa rutiner för att hantera motköp.
Den som idag handlägger detta är Robert Magnusson, departementssekreterare.
- Vi lyckades fastställa inriktningen för motköpsaffärer 1997, säger han. De säger i princip att motköpen skall genomföras av FFV på ett effektivt och ekonomiskt sätt.
- Nu jobbar vi med administrativa riktlinjer, ett sätt att hantera detta.
Robert Magnusson tog över arbetet för ett år sedan.
- Jag trodde det var en enkel uppgift, säger han, men det enda jag kan säga är ett det är många intressen med motstridiga uppfattningar som skall fogas samman.
- Men självklart är motköpsaffärer något som kan gagna Sverige och vi kommer ju knappast ifrån dem när vi själva förhandlar med exempelvis Sydafrika.
- De tankar vi arbetar efter sammanfaller i stort sett med dem som Försvarsindustriföreningen har.
Även på näringsdepartementet kan man skönja ett visst intresse. Departementsrådet Ulf Persson menar visserligen att hela motköpshanteringen lämpats över på försvarsdepartementet men talar ändå med visst intresse om hur Finland hanterar motköp.
- Där finns en stor sektion på näringsdepartementet som jobbar med affärerna efter köpet av stridsflygplan från USA. En köp som dåvarande försvarsministern Elisabeth Rehn kallade århundradets bästa affär.
Det blir knappast Sveriges köp av Leopard. Nästa stora svenska inköp gäller helikoptrar.