Stor rusning efter alternativt vaccin

2009-11-10 23:00  
Vaccinet mot svininfluensa, Pandemrix, har nu börjat portioneras ut i Sverige. Men många vill i stället ha konkurrentens Celvapan.Scanpix Foto: Scanpix

Efter debatten kring pandemivaccinet Pandemrix efterfrågas svininfluensavaccinet Celvapan.- Vi upplever ett stort intresse både i Sverige och Norge. Men vaccinet är uppbokat, säger Camilla Sjöström, nordisk kommunikationschef Baxter.

Charlotta Sjöström har i dagarna fått massor av samtal från personer som undrar om de kan vaccinera sig med Baxters vaccin Celvapan, som profylax mot svininfluensa.

— Många privatpersoner som ringer tillhör någon av riskgrupperna, i kombination med att de har en allergi eller överkänslighet, säger Camilla Sjöström.

–Det är särskilt norrmän som ringer och frågar efter Celvapan, eftersom svininfluensan orsakat många dödsfall där, tillägger Baxters medicinskt ansvarige chef i Norden Rolf Gustavsson.

På bolaget kan man i nuläget emellertid inte svara på frågan när vaccinet blir tillgängligt i Norden.

Än så länge erbjuds Celvapan nämligen bara de i fyra länder i Europa som beställt vaccinet, utöver i Nya Zeeland.

- Vi har ett avtal att leverera till dessa länder och måste fullfölja de avtalen först innan vi kan leverera till andra länder. Baxter samarbetar även med WHO om att förse länder med Celvapan, som enligt WHO, har ett akut och stort behov av hjälp, säger hon.

80 miljoner doser

Sammanlagt är 80 miljoner doser av Celvapan beställda, vilka tillverkas i vaccinfabriker i Tjeckien.

Enligt Anders Tegnell, avdelningschef på Socialstyrelsen, är det inte aktuellt att beställa hem Celvapan i Sverige. Allt vaccin mot svininfluensan som nu produceras i Europa är uppbokat och distribueras enbart via nationella kanaler.

-Ingen privat, normal försäljning på marknaden sker. Det kan dröja minst ett halvår inom läget normaliseras, säger han.

Pandemrix som erbjuds i Sverige från brittiska vaccintillverkaren Glaxosmithkline, innehåller virusgener som odlats i ägg.

Virusgenerna i Celvapan har i stället framställts i däggdjursceller, vilket betyder att äggallergiker kan känna sig tryggare vid vaccineringen.

I Pandemrix finns adjuvanten skvalen, som ska förstärka immunsystemets reaktion, och konserveringsmedel bestående av kvicksilversalt, vilka nu särskilt diskuteras om de kan ge biverkningar, utöver de som vanliga säsonsinfluensavacciner ger. Adjuvant och konserveringsmedel finns inte i Celvapan.

Upphandlingen

Baxters Celvapan var en av två huvudkandidater när de svenska myndigheterna under 2007 förberedde upphandlingen av ett pandemivaccin.

Enligt Anders Tegnell, på Socialstyrelsen, gjordes en upphandling enligt vissa uppsatta kriterier och då valdes det vaccinet som bäst uppfyllde dessa, det från Glaxosmithkline.

Ny Teknik har tagit del av utvärderingsrapporten från upphandlingen som visar att Glaxosmitsklines vaccin hade en något bättre skyddseffekt och kunde levereras i dubbelt så stora volymer samt snabbare, medan Baxters vaccin var billigare i pris.

Både Pandemrix och Celvapan kan ge biverkningar, enligt bipacksedlarna.

Skvalen

Skvalen har använts som ett ämne som kan stärka kroppens immunreaktion sedan 70-talet i Europa i säsongsinfluensavacciner. Det finns exempelvis i hajlever och används för att stärka skyddet för nya influensor som kroppen inte stött på och för att spä ut det antigen, virus-RNA som finns i influensavaccinerna, i syfte att skapa antikroppar mot sjukdomen.

Skvalen finns i oljeform i människokroppen. Men i vaccinet Pandemrix, förekommer det i en blandning av olja och vatten, som en emulsion. Den koncentration som används i vaccinet är dock väldigt mycket starkare än förekomsten i kroppen.

Skvalen misstänktes ha gett upphov till sjukdomssymptom som bland andra amerikanska soldater fick efter att de deltagit i Gulf-kriget.

Men skvalen användes inte som adjuvant i det mjältbrandsvaccin som de amerikanska soldaterna fick, enligt amerikanska läkemedelsverket FDA. I stället användes aluminiumsalt.

Enligt svenska läkemedelsverket kan olika adjuvans teoretiskt öka risken för att drabbas av ledgångsreumatism, men samtidigt har kliniska studier hittills inte kunnat visa något sådant.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer