Industri

Sprinkler bästa skyddet mot brand i industrilokaler

Publicerad
Ny Tekniks artikel i förra numret om bränder i industrin har mött stort intresse både i form av goda råd och varningar.

Ett av de starkaste namnen inom svenskt brandförsvar är Kaare Brandsjö. I många år har han åkt till katastrofplatser runt hela världen för att diskutera säkerhet och hämta erfarenheter till Sverige. Han är också aktiv i Svenska Brandbefälets Riksförbund och ofta anlitad konsult. Han har utrett de flesta svenska industribränder sedan mitten av sextiotalet.

- Grunden är att det inte skall bli någon brand, säger han. Det är riktigt att brandkåren är underdimensionerad och industribränder är svårsläckta. Med några få tekniska hjälpmedel behöver det heller inte bli någon brand i lokalen.

1952 vid en studieresa i USA blev Kaare Brandsjö övertygad om att tekniken fanns. Det var då han första gången såg ett sprinklersystem. På den tiden var de svenska brandbefälen inte så entusiastiska. De hade en övertro på automatiska brandlarm.

Men Kaare Brandsjö menar att dessa inte räcker, hans lösning heter automatiskt brandlarm i kombination med ett bra sprinklersystem. Med betoning på sprinkler.

- Ja, säger han, många tror att det räcker med brandvarnare. Jag var på ett företag med ett hundratal anställda i Dalarna. De hade installerat automatisk varnare och brandstationen låg mitt över gatan.

- Därför tyckte de inte att de behövde installera sprinkler, men när jag pratade med brandbefälet fick jag veta att de visserligen hade fler bilar men bara bemanning till en. När de var på uttryckning var helt enkelt hela brandkåren borta.

Nej, enligt Kaare Brandsjö är ett bra sprinklersystem det enda som i tid kan stoppa en brand.

- Visserligen är det dyrt att installera och om det kommunala vattnet inte räcker kanske du måste bygga en bassäng, säger han, men det kan vara väl använda pengar för att slippa ett långt driftstopp.

Han pekar på två ganska färska bränder i Åhlens och PUB i Stockholm som släcktes med hjälp av några få sprinklerhuvuden. Stora värden kunde räddas.

Läsare har hört av sig och varnat för att industrifastigheter med svagt lutande tak oftast har en beläggning av asfalt eller takpapp. Vid renovering läggs det på nya lager asfalt. Vid en brand kan asfalten innebära extra brandfara.

Exakt hur det kan gå till finns beskrivet i rapport 0 1994:1 från Statens Haverikommission. Det handlar om en brand som orsakade skador för 270 miljoner kronor hos ABB i Västerås.

"Genom maskinens ventilationskanaler spred sig branden till byggnadens tak, där asfalt i taktäckningen smälte och rann ner genom de invändiga takavloppsrören. Dessa smälte sedan sönder och asfalten, som börjat brinna, rann ner efter väggarna. Främst på grund av brinnande asfalt och plasten i maskinens hölje blev branden mycket intensiv med stor rökutveckling".

Även Kaare Brandsjö menar att asfalt kan innebära ett problem.

- Ibland har jag hittat fyra, fem gånger mer asfalt per kvadratmeter än vad som är tillåtet och det är klart att det blir problem om det börjar brinna.

En takbeläggning i Sverige skall vara brandklassad enligt en bestämmelse som heter Klass T. I första hand skall materialet inte sprida elden vidare, från tak till tak, i blåst. En brand skall inte spridas genom att elden hoppar. Takmaterial klassas genom att en eld av brinnande trä läggs på materialet, och en fläkt sätts på. När fläkten stängs skall elden självdö, materialet får ej börja brinna.

Men om branden börjat inne i huset och når taket underifrån, då kan alltså asfalten börja brinna och ställa till stora problem.