Snabba svar ger rätt antibiotika…

Är det virus eller bakterier som har gjort dig sjuk? Vilken medicin kan bota eländet? Q-linea utvecklar systemet som ger dig och läkaren svar på några timmar.

Halsfluss som orsakas av bakterier eller vanligt ont i halsen? Snabbsänkan på vårdcentralen kan antyda vad det handlar om. Om du behöver medicin skrivs ofta bredspektrumantibiotika ut. Det bidrar till ökad resistens och att många sjukdomar blir allt svårare att bota.

Ett sätt att hejda den negativa utvecklingen är att se till att sjukdomsalstraren och den medicin som biter snabbt blir identifierad. Här kan det lilla Uppsalaföretaget Q-linea bidra till en lösning.

– Tiden är oerhört viktig vid snabba förlopp som blodförgiftning. På tre timmar ska vi kunna få fram vilken bakterie det handlar om och vilken antibiotika som biter. Det tar två till tre dagar på labbet, säger Jonas Jarvius, vd på Q-linea.

Så lång tid är omöjligt. Läkarna måste ta till det tunga artilleriet i form av bredspektrumantibiotika. Med Q-lineas system kan läkarna snabbare byta till en effektivare behandling och minska risken för att bakterien blir multiresistent.

Företagets känsliga teknik bygger på prober (syntetiska dna-strängar) som binder till specifika delar av arvsmassan hos olika typer av virus och bakterier. När proberna får träff startar en dna-kopiering. På så sätt kan mikroorganismerna identifieras. Handlar det om bakterier odlas de i en ny hemlig del av apparaten. Odlingen ger besked om vilken antibiotika som ska skrivas ut.

Tekniken, kombinerat med kunskapen att bygga instrument, ledde nyligen till att Q-linea bjöds in att delta i det femåriga Europaprojektet Rapp-id. Projektet har som mål att ta fram en utrustning som på 30 minuter kan ge läkaren på vårdcentralen besked om patienten behöver antibiotika, och i så fall vilken. För laboratorier på sjukhus där det finns fler mikroorganismer sätts gränsen till 2 timmar.

Redan i dag har Q-linea prototyper framme som klarar att identifiera och testa ett antal bakterier på ett par timmar.

– Om ett år räknar vi med att börja testa ett system i samarbetet med Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Planen är att komma ut på marknaden om tre år. Kostnaden för instrumentet beräknas till 1,5 miljoner kronor.

... och här är nio till svenska bekämpare:

Låt framvaskade virus agera vapen

Låt virus döda bakterierna. Metoden kallas fag­terapi och är känd sedan länge. Sveriges enda projekt drivs av Anders Nilsson på Stockholms universitet. Han har vaskat fram en stor mängd virus i miljöer där multiresistenta bakterier frodas ?. Nu analyserar han cirka 80 kandidater i jakten på virus som tar kål på den fruktade multiresistenta bakterien Klebsiella pneumoniae.

Visst kan bakterier utveckla resistens även mot virus. Men då kan viruset anpassa sig för att angripa den resistenta bakt­erien. En hake är att fag­terapi svår att patentera. Att få finansiering för kliniska tester är därför en utmaning.?

De gör farliga bakterier till snälla

Umeå  Creative Antibiotics utvecklar en ny typ av antibiotika som inte dödar bakterier. I stället blockeras deras förmåga att orsaka sjukdomar. När bakterierna inte hotas till livet, är risken att de utvecklar resistens mindre, hoppas företaget. Ytterligare en fördel är att harmlösa bakterier inte påverkas alls.

Företaget har utvecklat en teknik för att snabbt analysera stora mängder substanser. Nu har företaget stora förhoppningar på en molekyl som hittats i ett tropiskt träd. Den har visat sig skydda mänskliga celler från multi­resistenta bakterier i labbförsök. Nästa steg är tester på djur.

Smarta platskulor ersätter antibiotikan

Skippa antibiotikan och fånga in bakterierna. Ex­thera utvecklar en ny teknik för att rena blodet hos patienter med livshotande blodförgiftning. Blodet passerar genom en kolonn med plastkulor belagda med heparin, en kolhydrat som finns naturligt i kroppen. Heparinet binder stenhårt fast bakterier och andra organismer.

Flera studier har visat lovande effekt. Metoden har exempelvis avlägsnat den fruktade mrsa-bakterien från blod. Nästa steg är att CE-märka produkten och genomföra kliniska tester.

Exthera har lokaler vid Karolinska institutet i Solna och samarbetar med ett amerikanskt företag.

Labb på ett chip fixar rätt medicin

Tre milliliter blod och sex timmar. Det ska räcka för att hitta bakterier i blodet. Forskare vid KTH och Uppsala universitet utvecklar små labb på chip, som snabbt och effektivt avslöjar vilken bakterie det handlar om samt vilken antibiotika den är resistent mot. Då slipper läkaren ta till bredspektrumantibiotika. Motsvarande test tar i dag minst två dygn.

Även blåstester för luftburna infektioner utvecklas. Hittar man virus behövs ingen antibiotika. Bägge projekten ingår i EU-projektet Rapp-id med en budget på 72 miljoner kronor.

Grönt sätt att binda bakterien

Fibrer täckta av en yta med positivt laddade polymerer. Det är ett nytt miljövänligt vapen i kampen mot bakterier och virus, som inte ger upphov till resistens. Monica Ek vid KTH leder projektet som ska ta fram polymertäckta fibrer som fångar in och binder fast bakterier och virus. De har en svag negativ laddning och dras till fibrerna av den elektrostatiska kraften. Där fastnar de och dör.

Tänkbara tillämpningar är inkontinensskydd som oskadliggör bakterier bakom urinvägsinfektion och antibakteriella förband.

Elektromagnetism skapar snabbtest

Många forskare och företag utvecklar nya snabbtester för virus och bakterier. På sikt kan det minska risken för att antibiotika används i onödan.

Maria Strömme vid Uppsala universitet tar till magnetiska nanopartiklar som fäster vid bakteriernas dna. Dessa kan sedan detekteras av billiga elektromagnetiska kretsar. Metoden är så känslig att enstaka dna-molekyler avslöjas.

Efter flera års forskning är gruppen redo för marknaden och förhandlar med två svenska bolag. I gruppen deltar forskare vid Ångström- och Rudbecklaboratoriet och Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Så filtrerar burken bort giftet

Blodförgiftning skördar liv varje år i Sverige. Alteco Medical utvecklar en reningsteknik som ökar chansen att överleva. Patientens blod filtreras i en behållare. Därinne finns en matris med porösa väggar täckta av en peptid. Peptiden binder gifter som annars slår ut livsviktiga organ. Därmed häver läkarna akut livshotande situationer. Under tiden kan de identifiera bakterien för att välja rätt antibiotika. Därmed minskar användningen av bredspektrumantibiotika.

700 patienter i Europa har behandlats med metoden. Nu väntar fler kliniska tester.

Uv-ljuset ersätter piller och tabletter

En låg dos uv-ljus kan ta knäcken på bakterier som börjat växa på tandimplantat eller proteser. Uppsalaforskaren Håkan Engqvist och Ångströmlaboratoriet har utvecklat ytbeläggningen som gör tricket möjligt. Målet är att personer som fått ett implantat inte ska behöva ta antibiotika i förebyggande syfte, utan i stället få ljusbehandling om en infektion uppstår. När implantatet exponeras för uv-ljus startar en kemisk reaktion i ytan som dödar bakterien.

I konsortiet som bildats runt metoden ingår Sveriges tekniska forskningsinstitut, protestillverkaren Integrum, Göteborgs universitet samt Sandvik Tooling. Målet är pilotstudier på sjukhus under 2013.

Blixtsnabb död får bort resistensen

Små, positivt laddade molekyler som dödar bakterier så snabbt att de inte hinner utveckla resistens. Det lilla utvecklingsbolaget Pergamum vid Karolinska Development har patent på hur tre så kallade antimikrobiella peptider ska kunna användas för att bekämpa infektioner i sår eller på huden.

Eftersom bakterier är negativt laddade och peptiderna har positiv laddning dras de till varandra. Peptiderna löser upp cellmembranet och bakterien dör. Det hela är över på någon minut. Vanlig antibiotika verkar inom några timmar eller dygn. Den tiden kan räcka för att resistens ska uppstå.

Samtliga tre peptider är kroppsegna ämnen som ingår i immunförsvaret. De utvärderas just nu i kliniska försök. Först ut på marknaden blir troligtvis ett läkemedel som ska förhindra ärrbildning och infektioner i kirurgiska sår.

Ulla Karlsson-Ottosson

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer