Så gjordes Bergman-analyserna

2011-10-19 06:30  

Hur gick egentligen analyserna av Bergmanfrimärkena till? Ny Teknik reder ut de olika turerna.

När gjordes den första analysen?

I januari 2011 beställde Ingmar Bergmans systerdotter Veronica Ralston en dna-analys hos Riksmedicinalverket av Ingmar Bergmans frimärken.

Svaret kom i maj. RMV hade analyserar mitokondrie-dna från två frimärken, stämplade 1935 och 1951. Bara det från 1951 gav svar. Det kallades Bergmanprofil, B-profil. Systerdottern lämnade också blodprov. Hennes mt-dna kallades A-profil och jämfördes med B-profilen.

Svar från RMV: A-profilen och B-profilen är olika. Om allt stämmer är de inte släkt på mödernet.

Vilken är Veronica Ralstons tes?

I boken Kärleksbarnet och bortbytingen för hon fram teorin att Ingmar Bergman skulle ha dött på BB 1918 och att hans pappa Erik kan ha bytt bort honom mot en pojke, som hon gissar att han fått med en kvinnlig bekant, Hedvig Sjöberg.

En tidigare bok av Louise Tillberg Den jag ser på älskar jag förde fram tesen 2010.

Ny Teknik har kontrollerat förlossningsjournaler för bägge födslarna och bägge barnen rapporteras vara friska vid födseln.

Varför gjordes en andra analys?

Ny Teknik avslöjade i våras att bara ett frimärke hade analyserats.

Eftersom vem som helst kunde ha slickat på det, beslöt vi att tillsammans med Veronica Ralston gå vidare och göra flera analyser av frimärken på brev från morbrodern.

Fler kuvert och vykort från olika år lämnades på försommaren 2011 till RMV.

Hur gjordes den andra ­analysen?

Ett frimärke från 1946 och en igenslickad flik på kuvertet som omgav brevet, analy­serades. Likaså en igenslickad kant på ett brev, som Ingmar Bergman hade lämnat till Karin Bergman med påskriften ”Mor tillhanda”.

Bara kuvertkanten på brevet från 1946 gav en tydlig dna-profil.

Den visade sig till 100 procent stämma med B-profilen från 1951 i den första ?analysen.

Risken för att samman­träffandet skulle bero på slumpen ansågs så låg som ?1 på 100.

Varför gjordes ytterligare en tredje analys?

Resultaten var inte tillräckligt entydiga.

Även om proven var från olika år, kunde någon annan än Ingmar Bergman ha slickat på frimärkena.

Vilka besked gav den tredje analysen?

Ett Bergmanfrimärke från 1961 analyserades och jämfördes med de tidigare två B-profilerna. De matchade exakt.

Veronica Ralstons blodprov togs också om, av kontrollskäl. Hon hade samma A-profil.

Ny Teknik ville också jämföra B-profilen med mt-dna på frimärken från Ingmar Bergmans mor, Karin Bergman, för att se om de stämde överens.

Analyser gjordes av två frimärken från Karin Bergman samt på kuvertens igenslickade kanter.

Bara ett prov gav svar, och det hade A-profil. Dock visade en kontroll av kärn-dna på frimärket att dna-mängden tillhörde ­Veronica Ralston, som  tagit i brevet.

Tolkningarna av dna-profilerna har gjorts av två ­experter, innan svaren lämnats ut.

Fyr-stegs-raket

1. Frimärkena klipptes sönder. Materialet lades  i provrör och reagenser tillsattes för att bräcka cellväggarna (lysering) i syfte att få fram dna.

2. Man avlägsnade proteiner och tvättade lösningen ren från olika ämnen. Kvar i botten av provröret blev dna-materialet.

3. Intressanta områden av dna valdes ut och kopierades med hjälp av en PCR-reaktion (polymerase chain reaction). På så vis mångfaldigades de intressanta dna-bitarna.

4. För att få fram en individs dna-mönster gjorde man sedan en sekvensering. På så vis fick man fram den exakta ordningen på dna-byggstenarna, vilken kännetecknar en individ. Mönstren tolkades av minst två experter. 

Mitokondrie-dna används när underlaget är sparsamt:

  • Dna från fingeravtryck, hårstrån, blod, ben  eller saliv bryts snabbt ned. Är underlaget bristfälligt blir det svårt att analysera cellens kärn-dna.
  • I stället undersöker man då dna i mitokondrien, cellens energiverk, ”mt-dna”. 
  • Det senare är lättare att hitta än kärn-dna, eftersom  det kan finnas i runt 1 000 kopior, mot cellkärnans två.
  • Mt-dna-analys är dock mindre säker än en analys av kärn-dna. Det beror på att mt-dna i princip ärvs oförändrad på mödernet. Flera i en befolkning kan ha samma profil. Vid en träff måste man räkna på om den beror på slumpen. Det görs med hjälp av referensdatabaser.

Katarina Ellemark

Mer om: DNA Innovation

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer