Ölbryggning slukar för mycket vatten

1999-08-18 10:33  
Det går åt ungefär 4,5 liter vatten för att tillverka en liter öl vid Pripps bryggeri i Stockholm.
 
Det var utgångspunkten för ett samarbetsprojekt mellan Pripps, Lapin Kulta och IVL, Institutet för vatten- och luftvård. Tanken var att minska vattenanvändningen vid bryggerierna. Nu ska resultaten kunna utnyttjas av övriga livsmedelsindustrin.
- Vi har inte haft fokus på livsmedelsindustrin tidigare, men det går åt enorma mängder vatten där, säger Östen Ekengren på IVL.
 
Vid en internationell jämförelse är de svenska bryggerierna ändå relativt sparsamma med vattnet. Enligt IVL förbrukas mellan 3 och 10 liter vatten per liter öl i Europa. Men till institutets vision om 1,3 liter vatten per liter öl är det ännu långt.
- Teoretiskt sett kan man ha ett avloppsvattenfritt bryggeri, säger Östen Ekengren.
 
Projektet genomfördes i flera steg. Först mättes bryggeriets alla flöden upp. Visserligen visste man ungefär hur mycket vatten som fanns på de olika ställena, men resultatet blev ändå delvis en överraskning.
 
- Det var intressant att se att vi på några punkter hade ganska stora flöden. Slutsteget i sköljningen tog till exempel 15-20 procent av vår totala förbrukning. Det var tacksamt, då behövde vi inte göra experiment i varje flöde utan kunde hitta de delar som det var intressant att börja med, säger Göran Härnulv på Pripps.
 
Redan från början kunde en hel del småsaker rättas till, till exempel droppande kranar och vattenslösande rutiner. På så sätt minskades förbrukningen med 15 procent.
 
De stora vattenförbrukarna visade sig vara bland annat tvätten av flaskor och mälteriet. Att ändra processen där var inte det lättaste.
- Tekniken innebär att man återanvänder vattnet på ställen med lägre kravprofil, men det är inte många som vet vad som egentligen krävs av vattnet. De vet bara att det fungerar som det är, säger Östen Ekengren.
 
Livsmedelssektorn är känslig. Det får absolut inte bli fel vid till exempel tvättning av flaskor, och att brygga sitt öl på återvunnet avloppsvatten är knappast säljande.
 
- Ta till exempel mälteriet. Vi kunde inte se någon skillnad på grobarheten i det renade vattnet jämfört med nytt vatten, men kornet är en viktig del av själva produkten och det är tung bit att förändra. Det krävs ett enormt underlag, säger Östen Ekengren.
 
Under arbetets gång förändrades situationen dramatiskt på Pripps. Företaget förlorade rätten att tillverka Coca-Cola, samtidigt som branschen drabbades av en allmän nedgång. Alla IVLs förslag har därför inte kunnat genomföras.
 
Nu finns en treårsplan för miljöarbetet, som löper från 1999 och framåt.
- Nu går det åt 3,8 liter vatten per liter dryck, det vill säga öl, läsk och mineralvatten. Målet är att vi ska ned till 3 liter, säger Hans Bjelkesjö på Pripps.
 
Kan företaget öka sin produktion blir det lättare att nå målet, efterso det finns en hel del "fasta utgifter" när det gäller vattenåtgången. Men även med en ökad produktion måste man förbättra tillverkningen för att uppnå målet.
- Nu funderar vi på att förbättra driften av rengöringsanläggningarna för produktionsutrustningen. Det är ett nytt tänkesätt, att göra lika rent med mindre vatten. Jag tror att vi skulle kunna halvera vattenmängden, säger Peter Nyström, konsult i effektiviseringsfrågor, som arbetar med Pripps.
 
För flasktvättanläggningen fanns förslag som skulle minska förbrukningen med upp till 90 procent. I dag går flasktvätten bara för halv maskin, och det är inte ekonomiskt rimligt att genomföra förslaget.
- Pripps sökte näringslivsinriktat stöd från den så kallade miljömiljarden, men Stockholm fick inga pengar alls. Nu ligger projekten och vickar, vi vet inte om det blir genomfört, säger Peter Nyström.
 
Trots de stora investeringskostnaderna kan det vara en bra affär att återanvända vatten. Enligt IVLs uträkningar blir kostnaden per kubikmeter vatten ungefär densamma som om företaget förlitar sig på kommunalt vatten och avlopp. Fördelen är den att bryggeriet inte blir beroende av kommunens taxor.
 
Men det är inte bara vatten som släpps ut från ett bryggeri.
- Om man kan få upp mängden biologiskt nedbrytbart slam, och få ned volymen, kan det användas för att framställa biogas. I dag går det till reningsverk och försvinner ut i luften. Det är inte föraktligt, biogas kan driva företagets bilar eller vörtpanna, till exempel, säger Östen Ekengren.
 
Faktum är att ett minskat slaminnehåll kan ställa till det för reningsverken.
- Det är inte så giftigt det som kommer från ett sådant här ställe. Det enda som är giftigt är alkoholen, säger Peter Nyström.

Ingar Lindholm

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer