Ny betongväg slipas om

2000-04-26 13:00  
En nybyggd motorväg med betongbeläggning öster om Eskilstuna måste slipas om. Vägbanan är för ojämn.
Slipningen beräknas kosta10 miljoner kronor. Och nu strider två avdelningar inom Vägverket om slipningen verkligen behövs och om vem som ska betala för den.
Den 17 kilometer långa delen av E20 mellan Eskilstuna och Arphus byggdes om till motorvägsstandard i fjol. Vägen har betongbeläggning på 13 kilometers längd och är byggd med en speciell teknik så att trafikanterna skulle slippa det irriterande skarvdunket.
Det har också lyckats. Men i stället är vägbanan så ojämn mellan skarvarna att det är minst lika irriterande som skarvdunket.
- Ja, den är ojämn. Jag pendlar själv den vägen dagligen så det kan jag verifiera. Vi för nu diskussioner med dem som har byggt vägen om hur det ska åtgärdas, säger Lars Pernler, beställarchef på Vägverkets region Mälardalen.

Lokaltidningarna har varit fyllda med arga insändare som kallar vägen för "tvättbräde".
- Ojämnheterna märks speciellt om man åker efter en bil med släpvagn som kränger våldsamt, säger Jan F Lindberg, trafikreporter på Eskilstuna Kuriren.
Det är Vägverkets eget regionala byggbolag, Produktion Mitt, som har byggt vägen. Men det är en holländsk underentreprenör, Concrete Pavement International som har lagt själva betongen.
- Vi vet inte exakt vad som har gått snett men vi tror att det har att göra med det sista byggmomentet att frilägga ballasten i ytan. Det sker genom att ytan påförs en sockerlösning som förhindrar att betongen brinner där. Efter ett tag borstar man bort den. Det handlar om att få bort någon millimeter så att man blottlägger stenarna i ytan, vilket ökar friktionen, säger Lars Pernler.

Det finns olika uppgifter om hur ojämn vägytan är. Enligt den traditionella metoden att mäta jämnheten, med en tre meter lång rätskiva, hittar man otillåtna ojämnheter i 14 procent av de punkter som kontrolleras. Andelen underkända kontrollpunkter får vara högst 20 procent. Med rätskivekontroll är alltså vägen godkänd.
Men kontroll med modern lasermätning som Väg- och transportforskningsinstitutet har utfört åt beställarsidan säger att ojämheterna finns på 90 procent av vägytan. Lasermätningen ger mycket noggrannare mätvärden.

- Vi som har byggt vägen anser att den uppfyller kraven enligt de bygghandlingar vi har. Vägen kan upplevas som litet ojämn, men jag anser att vi har levererat det som har beställts. Och sedan är det väl en smaksak om man anser det värt pengarna att slipa om den, säger Olof Engelbrektsson, avdelningschef på Produktion Mitt, anläggning Öst.
- Som entreprenör har man rätt att välja mätmtod. Vi valde rätskiva då det är en mer produktionsanpassad mätmetod. Då får man omedelbart reda på om kraven uppfylls.
På beställarsidan av Vägverket ser man det inte så:
- Vår uppfattning är att det är lasermätningen som man ska utgå ifrån, sammantaget med hur man upplever det som trafikant att åka på vägen, säger Lars Pernler som representerar beställarsidan av Vägverket.

För att komma till rätta med problemet måste sannolikt hela den 13 kilometer långa betongvägssträckan slipas, en yta på cirka 200 000 kvadratmeter. Bygget av motorvägen har kostat 330 miljoner kronor. Den togs i trafik i november 1999. Bara några månader efter det att vägen har börjat trafikeras så måste den sannolikt nu slipas om för 10-12 miljoner kronor.
Sedan återstår vem som ska betala för slipningen. Statliga Vägverket är som sagt både beställare och byggare av vägen. Så det är mera en fråga om vilken avdelning på Vägverket som ska stå för kostnaderna. Det kan också bli så att den holländska underentreprenören, Concrete Pavement International, kommer att krävas på betalningen. Men då blir det säkert en hel del juridiska turer innan ansvarsfrågan är löst. Avskräcker det här er på Vägverket från att bygga fler betongvägar?
- Nej, jag vet att det går att bygga bra och jämna betongvägar. Den som är byggd i Falkenberg är ypperlig och ute i Europa bygger man jämna betongvägar. Eskilstunavägen är ett misslyckande i själva utförandet, vilket även inträffar på vägar med asfalt, säger Lars Pernler.
- Fördelen med betongväg är att underhållet beräknas bli lägre. Och som trafikant har man alltid en ljus med betongbeläggning som syns bra på hösten och vintern.


Lars Eriksson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer