Industri
– Nu ska vi stoppa läkemedelsbovar

Nu skruvas miljökraven på internationella läkemedelstillverkare upp. Svenska landsting är först i världen med hårdare krav. Uppsägning av avtal hotar dem som inte följer kraven.
Västvärldens jakt på kostnader har lett till att stora delar av läkemedelstillverkningen har flyttat till lågprisländer. Flera larm har visat på katastrofala följder för miljön.
Enligt svensk forskning forsar stora mängder antibiotika ut från fabriker i Indien och slår ut livet i floderna. Dessutom frodas antibiotikaresistenta bakterier i bottensedimentet.
– Vi har tagit rönen på stort allvar och har börjat ställa hårdare miljökrav vid upphandling av läkemedel, säger Johanna Borgendahl, projektledare på Stockholms läns landstings centrala miljöavdelning med ansvar för läkemedelsfrågor.
Kraven har tagits fram av Miljöstyrningsrådet, regeringens expertorgan inom hållbar upphandling. Stockholms läns landsting (SLL) och Västra Götalandsregionen har varit snabbast med att ta till sig riktlinjerna, som blev klara i januari. I Stockholm började landstinget tillämpa de hårdare kraven redan innan de var helt spikade. Här har den första uppföljningen precis dragit i?gång.
Läkemedelstillverkare måste bland annat visa att de har rutiner som visar att de följer landets lagstiftning för miljö, säkerhet och hälsa. De måste också kontrollera utsläpp till mark, vatten och luft. Kriterierna måste uppfyllas inom sex månader.
– Den nationella lagstiftningen är ofta bra. Problemet är att den inte följs, säger Johanna Borgendahl.
Thomas Lundberg är upphandlare av läkemedel på SLL, som varje år köper medicin för cirka 1,2 miljarder kronor. Av den summan går 540 miljoner kronor till medicin som köps genom upphandling. Det gör Stockholm till den största inköparen av läkemedel i Sverige.
– Vi ligger i framkant i världen när det gäller krav vid upphandling av läkemedel, säger Tomas Lundberg.
Om det visar sig att ett företag inte uppfyller de krav som gällde vid upphandlingen måste det i första hand rätta till bristerna.
– Hjälper inte det har vi rätt att säga upp avtalet.
Enligt Christina Rudén, forskare på KTH och programchef för forskningsprojektet Mistrapharma, tittar övriga nordiska länder nu på vad Sverige gör.
– Vi har en unik situation, eftersom så många aktörer är med i arbetet: Läkemedelsverket, landstingen, läkemedelsindustrin och vattenreningsverk.