Medicinrester rinner ut i avloppsvattnet

2010-02-02 23:00  

Läkemedel på den svenska marknaden tillverkas vid fabriker i Indien som har dålig rening på sitt avloppsvatten. Resultatet blir förstörd miljö lokalt samtidigt som risken för antibiotikaresistens ökar globalt. Det konstaterar en rapport från Läkemedelsverket, som uppmanar regeringen att ställa nya miljökrav genom EU.

Under de senaste tio åren har tillverkningen av läkemedel flyttats ut från Sverige och Europa. Idag sker en stor del av produktionen i Indien och Kina, där reningen av processvattnet ofta inte tar bort läkemedlen. Vid ett stort reningsverk utanför Hyderabad i Indien har den svenska forskaren Joakim Larsson och hans grupp vid Göteborgs universitet hittat höga halter av en lång rad läkemedel.

För ciprofloxacin, ett av flera bredspektrumantibiotika, rinner 45 kg om dagen rakt ut i naturen. Det är fem gånger mer än förbrukningen i Sverige. Omräknat till värdet på apotekens hyllor motsvarar mängden läkemedelssubstanser ett värde på 1 miljon kronor om dagen. Forskarna har också visat att en stor del läkemedel på den svenska marknaden har sitt ursprung just här!

Utsläppen förstör inte bara miljön, de ökar också risken för att antibiotikaresistens utvecklas och sprids vidare över världen, konstaterar Läkemedelsverket i sin nya rapport. På regeringens uppdrag har de utrett vad Sverige kan göra för att se till att de läkemedel vi köper och använder inte belastar miljön.

-Vi tycker att man måste utgå från försiktighetsprincipen. Det betyder att vi måste agera innan vi har liken på bordet, säger Charlotte Unger, miljöchef på Läkemedelsverket.

Huvudförslaget är därför att kräva miljöcertifikat för produktionsanläggningar för läkemedel. Att Sverige ensamt ska lyckas med den saken är inte troligt. Läkemedelsverket föreslår istället att regeringen ska prioritera att försöka få in miljökraven i EU-direktivet om god tillverkningssed- GMP (good manufacturing practice).

Men förslagen är fler än så, ett är att väga in miljörisker innan ett nytt läkemedel godkänns i EU. Det görs idag för veterinärläkemedel men inte för humanläkemedel där nyttan för patienten enbart vägs mot risken för biverkningar. Regeringen bör också lyfta fram frågan i samband med det internationella arbetet mot antibiotikaresistens, som idag klassas som ett av de största hoten mot mänsklighetens hälsa.

-Vi har valt att fokusera på det internationella arbetet, och det påverkas bäst genom EU, säger Charlotte Unger.

En av de globala läkemedelsjättar som har produktion i Indien är Astrazeneca.

-Vi tar miljöaspekten på stort allvar, säger Camilla Nyqvist som arbetar med out-sourcing. Sedan år 2001 utför vi regelbundna inspektioner hos alla våra tillverkare av aktiva substanser till våra läkemedel.

Företaget gör egna provtagningar och har enligt uppgift sållat bort åtskilliga leverantörer

-Det är ett svårt arbete, men det finns i alla fall en större medvetenhet kring de här frågorna nu än när vi började.

Sekretess döljer produktnamnen

I Sverige finns åtminstone 74 läkemedelsprodukter där det aktiva ämnet kommer från fabriker som skickar sitt avloppsvatten till det undersökta reningsverket i Hyderabad. Det har Joakim Larsson och hans grupp vid Göteborgs universitet konstaterat genom en registerstudie. Forskarna undersökte ursprunget för alla produkter på den svenska läkemedelsmarknaden som innehåller något av de nio substanser de hittat i rekordhöga halter i Indien. Resultatet blev 242 produkter. För 74 av dem kom den aktiva substansen från fabriker som använder reningsverket. Av sekretesskäl får Läkemedelsverket inte lämna ut vilka produkter det rör sig om.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt