Konstgjort DNA styr cellens liv

2010-05-21 09:42  

För första gången har forskare lyckats styra en cell med hjälp av helt konstgjord DNA. Det är Craig Venters forskare som byggt upp datorberäknad arvsmassa DNA, steg för steg, och satt in den i det tomma skalet från en bakteriecell som därmed fått nytt liv.

Den konstgjorda DNA-strängen innehåller drygt en miljon baspar som styr cellens funktion och fortplantning. Vart och ett av basparen har räknats fram av en dator och sedan satts ihop, ett efter ett, till en lång DNA-kedja som innehåller all information som en bakterie behöver för att överleva och föröka sig. Arvsmassan har sedan placerats i en tömd cell, som startats om med den nya informationen.

Vetenskapligt är det ett stort genombrott; det är första gången forskarna lyckats göra något som liknar konstgjort liv. Men tekniskt sett är det ingen oväntad landvinning. Redan tidigare har forskarna vid J. Craig Venter Institute (JCVI) genomfört alla olika delar av det som nu blivit en konstgjord cell.

Under de senaste femton åren har Daniel Gibson och hans kollegor vid JCVI utvecklat såväl tekniken att bygga upp långa DNA-kedjor på kemisk väg, och att transplantera arvsmassa från en cell till en annan. Nu har de lagt ihop sina metoder och lyckats framställa något som de kallar en konstgjord bakteriecell.

Den första konstgjorda bakterien har fått namnet ”JCVI syn 1.0”, efter Craig Venters institut. Förutom information för att styra cellen innehåller arvsmassan fyra olika visitkort från upphovsmännen. Utöver det finns ingen ny, ”onaturlig” information i DNA-kedjan.

Craig Venter hoppas att tekniken ska kunna användas för at skräddarsy bakterier för att jobba i mänsklighetens tjänst. Forskarna skulle exempelvis snickra ihop ny arvsmassa som får cellerna att skapa outtömliga energitillgångar, rädda jorden från miljöförstöring och stoppa klimatförändringen, menar han.

Jens Nielsen är systembiolog vid Chalmers, och specialist på att modifiera arvsmassan i befintliga celler. Han håller med om att det är en bedrift, men tror att det finns andra vägar att nå samma resultat:

- De bygger arvsmassan nerifrån och upp, medan vi ändrar den uppifrån och ned, säger han.

- Och någonstans möts vi på halva vägen.

Chalmersforskarna utnyttjar då cellens grundegenskaper som finns programmerade i dess naturliga DNA, och tillsätter skräddarsydda delar av arvsmassa som är designade för att jobba i människans tjänst.

Anders Wallerius

Mer om: DNA Cell

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer