Högtrycket i industrin oväntat starkt

2017-04-03 13:44  
Uppgången inom industrin drivs på av ökad global efterfrågan, visar en ny rapport. Foto: Kamerapress / IBL Bildbyrå

Det råder ett oväntat starkt högtryck i industrin, visar inköpschefsindex för mars från Swedbank och Silf.

(Artikeln har uppdaterats)

Uppgången drivs på av ökad global efterfrågan och är välkommen, då den inhemska efterfrågan börjar minska.

Svensk ekonomi har haft några år av exceptionellt hög tillväxt, driven av inhemsk efterfrågan. I fjol låg tillväxten på 3,3 procent och 2015 var den uppe på 4,4 procent.

Nu väntar en period av något lägre tillväxt, där exportindustrin väntas ta över stafettpinnen som draglok. Stafettväxlingen ser enligt inköpschefsindex för mars ut att gå smidigare än väntat.

– Det känns som en större bredd i efterfrågan från vår omvärld, den bredaste vi har haft sedan finanskrisen, säger Anna Öster, chefsekonom på Länsförsäkringar.

– Trots de stora politiska osäkerhetsmoment som finns på många håll just nu så känns ändå ekonomin mer robust och motståndskraftig än vad den har gjort på ett bra tag, tillägger hon.

Andreas Wallström, ekonom på Nordea, beskriver konjunkturläget inom industrin som exceptionellt starkt.

– Det är flera månader med väldigt högt stämningsläge och historiskt har ju det här indexet varit en väldigt bra indikator på den faktiska utvecklingen, säger han.

Suget efter arbetskraft inom industrin har enligt ett delindex för sysselsättningen lyft till den högsta nivån på över 20 år.

– Uppenbarligen är det så att väldigt många i svensk industri har expansiva planer, säger Wallström.

Det höga sysselsättningsindexet kommer efter fredagens industriavtal, som ger löneökningar på 6,5 procent på tre år. Dessa löneökningar ser måttliga ut i ljuset av konjunkturen, enligt Wallström.

TT: Har facken gjort bort sig?

– Det finns en risk för det. Dagens siffror pekar på uppåtrisker inom just tillverkningsindustrin, säger han.

Anna Öster blev också överraskad av avtalet.

– Jag blev överraskad av att de landade så lågt under så lång tid som tre år, säger hon.

Fast båda är eniga om att det stärker konkurrenskraften och kan hjälpa in fler på arbetsmarknaden. Och att det i första hand är en huvudvärk för Riksbanken, som hade behövt högre löneökningar för att få hjälp att nå upp till sitt inflationsmål på 2 procent.

Mer om: Industri

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer