Han ska fajtas mot  mördarbakterierna

2011-10-25 23:00  

Dödstalen stiger, riskerna ökar vid operationer, färre för tidigt födda klarar sig. Konsekvenserna av den accelererande antibiotikaresistensen kan bli förödande.

Uppsalaläkaren Andreas ­Heddini leder nätverket som hjälper länder över hela världen att tackla problemet.

I Sverige går förbrukningen av antibiotika ner. Trots det ökar resistensen. Förklaringen är enkel: människor, djur och varor rör sig över landgränser. Och med dem färdas bakterierna.

– Antibiotikaresistens är ett globalt problem, konstaterar Andreas Heddini, chef för React, ett världsomspännande nätverk mot antibiotikaresistens som leds från Uppsala universitet.

Extra fruktade är tarmbakterier som bär på genen NDM-1 (New Delhi Metallobetalaktamas-1). Den tillverkar ett enzym som gör bakterier resistenta mot de flesta av dagens antibiotika. Dessutom sprider den egenskapen till andra typer av bakterier. Bakterier med genen har nått Europa, och Sverige, via personer som legat på sjukhus i Indien.

Konsekvenserna av resistensen kan bli förödande. Bromsas inte utvecklingen hotas alla större kirurgiska ingrepp där antibiotika i dag används för att förebygga eller behandla infektioner. Exempel är höftledsoperationer och bukoperationer. Dödligheten bland cancerpatienter som behandlas med cellgifter kommer också att öka.

Den tuffa behandlingen försvagar immunförsvaret och patienterna drabbas ofta av infektioner som kräver antibiotika.  Även överlevnaden för nyfödda och för tidigt födda barn står på spel. Många av dem får infektioner som bara kan botas med antibiotika.

Sverige ligger förhållandevis bra till. Därför har React som uppgift att anpassa det svenskutvecklade resistensprogrammet Strama till andra länders hälsosystem. Fokus ligger i dag på låg- och medelinkomstländer.

Hur kan man lösa problemet?

– Vi måste använda mindre mängder antibiotika, satsa på att få fram nya typer av antibiotika samt minska spridningen av antibiotikaresistenta bakterier genom bättre hygien. Dessutom måste alla länder sätta stopp för användningen av antibiotika som tillväxtbefrämjande medel för djur.

Att få fram nya klasser av antibiotika är svårt.

– Det tar minst 15 år innan det kommer ut ett alternativ på marknaden, om det alls kommer att ske.  Att få fram ett alternativ kräver att forskare och läkemedelsbolag lyckas bemästra en mängd svåra biologiska och tekniska svårigheter.

Betyder det att det är kört?

Andreas Heddini är tyst någon sekund. Sedan kommer svaret:

– Jag tror att det går att minska spridningstakten. Jag tror också att det går att få fram nya sätt att behandla infektioner, med det behöver inte nödvändigtvis vara nya typer av antibiotika.

Ska vi undvika antibiotika nu?

– Nej, en av våra utmaningar är att förklara att antibiotika i grunden är något positivt. Vi vill inte skapa skräck eller få människor att tro att de inte ska ta läkemedlet. Men det gäller att använda antibiotika när det är medicinskt motiverat.

Klarar av attack från antibiotika

  • Allt fler sjukdomsalstrande bakterier har muterat så att de står emot attacken från mirakelmedicinen antibiotika. Utvecklingen accelererar genom att bakterier byter gener med varandra. Enligt WHO orsakar antibiotikaresistenta stammar av sjukdomen tuberkulos 150?000 dödsfall per år.
     
  • Boven i dramat är överanvändning av så kallade bredspektrumantibiotika som slår mot ett stort antal sjukdomsalstrande mikroorganismer. Grekland och Cypern använder tre gånger så mycket antibiotika/invånare som Nederländ­erna. Sverige är lågförbrukare.

... och här är nio till svenska bekämpare:

Låt framvaskade virus agera vapen

Låt virus döda bakterierna. Metoden kallas fag­terapi och är känd sedan länge. Sveriges enda projekt drivs av Anders Nilsson på Stockholms universitet. Han har vaskat fram en stor mängd virus i miljöer där multiresistenta bakterier frodas ?. Nu analyserar han cirka 80 kandidater i jakten på virus som tar kål på den fruktade multiresistenta bakterien Klebsiella pneumoniae.

Visst kan bakterier utveckla resistens även mot virus. Men då kan viruset anpassa sig för att angripa den resistenta bakt­erien. En hake är att fag­terapi svår att patentera. Att få finansiering för kliniska tester är därför en utmaning.?

De gör farliga bakterier till snälla

Umeå  Creative Antibiotics utvecklar en ny typ av antibiotika som inte dödar bakterier. I stället blockeras deras förmåga att orsaka sjukdomar. När bakterierna inte hotas till livet, är risken att de utvecklar resistens mindre, hoppas företaget. Ytterligare en fördel är att harmlösa bakterier inte påverkas alls.

Företaget har utvecklat en teknik för att snabbt analysera stora mängder substanser. Nu har företaget stora förhoppningar på en molekyl som hittats i ett tropiskt träd. Den har visat sig skydda mänskliga celler från multi­resistenta bakterier i labbförsök. Nästa steg är tester på djur.

Smarta platskulor ersätter antibiotikan

Skippa antibiotikan och fånga in bakterierna. Ex­thera utvecklar en ny teknik för att rena blodet hos patienter med livshotande blodförgiftning. Blodet passerar genom en kolonn med plastkulor belagda med heparin, en kolhydrat som finns naturligt i kroppen. Heparinet binder stenhårt fast bakterier och andra organismer.

Flera studier har visat lovande effekt. Metoden har exempelvis avlägsnat den fruktade mrsa-bakterien från blod. Nästa steg är att CE-märka produkten och genomföra kliniska tester.

Exthera har lokaler vid Karolinska institutet i Solna och samarbetar med ett amerikanskt företag.

Labb på ett chip fixar rätt medicin

Tre milliliter blod och sex timmar. Det ska räcka för att hitta bakterier i blodet. Forskare vid KTH och Uppsala universitet utvecklar små labb på chip, som snabbt och effektivt avslöjar vilken bakterie det handlar om samt vilken antibiotika den är resistent mot. Då slipper läkaren ta till bredspektrumantibiotika. Motsvarande test tar i dag minst två dygn.

Även blåstester för luftburna infektioner utvecklas. Hittar man virus behövs ingen antibiotika. Bägge projekten ingår i EU-projektet Rapp-id med en budget på 72 miljoner kronor.

Grönt sätt att binda bakterien

Fibrer täckta av en yta med positivt laddade polymerer. Det är ett nytt miljövänligt vapen i kampen mot bakterier och virus, som inte ger upphov till resistens. Monica Ek vid KTH leder projektet som ska ta fram polymertäckta fibrer som fångar in och binder fast bakterier och virus. De har en svag negativ laddning och dras till fibrerna av den elektrostatiska kraften. Där fastnar de och dör.

Tänkbara tillämpningar är inkontinensskydd som oskadliggör bakterier bakom urinvägsinfektion och antibakteriella förband.

Elektromagnetism skapar snabbtest

Många forskare och företag utvecklar nya snabbtester för virus och bakterier. På sikt kan det minska risken för att antibiotika används i onödan.

Maria Strömme vid Uppsala universitet tar till magnetiska nanopartiklar som fäster vid bakteriernas dna. Dessa kan sedan detekteras av billiga elektromagnetiska kretsar. Metoden är så känslig att enstaka dna-molekyler avslöjas.

Efter flera års forskning är gruppen redo för marknaden och förhandlar med två svenska bolag. I gruppen deltar forskare vid Ångström- och Rudbecklaboratoriet och Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Så filtrerar burken bort giftet

Blodförgiftning skördar liv varje år i Sverige. Alteco Medical utvecklar en reningsteknik som ökar chansen att överleva. Patientens blod filtreras i en behållare. Därinne finns en matris med porösa väggar täckta av en peptid. Peptiden binder gifter som annars slår ut livsviktiga organ. Därmed häver läkarna akut livshotande situationer. Under tiden kan de identifiera bakterien för att välja rätt antibiotika. Därmed minskar användningen av bredspektrumantibiotika.

700 patienter i Europa har behandlats med metoden. Nu väntar fler kliniska tester.

Uv-ljuset ersätter piller och tabletter

En låg dos uv-ljus kan ta knäcken på bakterier som börjat växa på tandimplantat eller proteser. Uppsalaforskaren Håkan Engqvist och Ångströmlaboratoriet har utvecklat ytbeläggningen som gör tricket möjligt. Målet är att personer som fått ett implantat inte ska behöva ta antibiotika i förebyggande syfte, utan i stället få ljusbehandling om en infektion uppstår. När implantatet exponeras för uv-ljus startar en kemisk reaktion i ytan som dödar bakterien.

I konsortiet som bildats runt metoden ingår Sveriges tekniska forskningsinstitut, protestillverkaren Integrum, Göteborgs universitet samt Sandvik Tooling. Målet är pilotstudier på sjukhus under 2013.

Blixtsnabb död får bort resistensen

Små, positivt laddade molekyler som dödar bakterier så snabbt att de inte hinner utveckla resistens. Det lilla utvecklingsbolaget Pergamum vid Karolinska Development har patent på hur tre så kallade antimikrobiella peptider ska kunna användas för att bekämpa infektioner i sår eller på huden.

Eftersom bakterier är negativt laddade och peptiderna har positiv laddning dras de till varandra. Peptiderna löser upp cellmembranet och bakterien dör. Det hela är över på någon minut. Vanlig antibiotika verkar inom några timmar eller dygn. Den tiden kan räcka för att resistens ska uppstå.

Samtliga tre peptider är kroppsegna ämnen som ingår i immunförsvaret. De utvärderas just nu i kliniska försök. Först ut på marknaden blir troligtvis ett läkemedel som ska förhindra ärrbildning och infektioner i kirurgiska sår.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer