Den intensiva jakten på mineralerna

2014-06-06 05:30  

Det pågår en jakt efter mineral som är billiga att utvinna. Med handelsrestriktioner, återvinning, nya material och nya gruvprojekt ska världens länder säkerställa att industrierna inte drabbas av resursbrist.

I Norra Kärr utanför småländska Gränna ligger en malmfyndighet av stort intresse för gruvvärlden. Den innehåller nämligen stora mängder av REE, eller i vanligt tal sällsynta jord­artsmetaller. Ett konsultbolag inom gruvindustrin rankar det som världens främsta fyndighet.

Orsaken är den höga renheten och avsaknaden av uran och torium i malmen, vilket är vanligt i samband med REE och en orsak till miljöproblem vid utvinningen. Världsproduktionen har länge dominerats totalt av Kina, men namnet till trots är metallerna egentligen inte särskilt sällsynta.

– De finns i alla bergarter, namnet kommer från att de ansågs sällsynta när de upptäcktes i Ytterby gruva på 1800-talet. De kommer aldrig att ta slut, men frågan är vad vi är beredda att betala för dem. Det gäller alla mineral. Kina har en annan miljölagstiftning och har länge dumpat priserna för att behålla marknaden, säger Anders Hallberg, malmgeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU.

Norra Kärr har nyligen fått tillstånd att bedriva gruvdrift av regeringen efter att det första beslutet överklagades. Regeringen hänvisar till att metallerna är en kritisk råvara för EU under de kommande tio åren.

– Det finns rädslor att de blir en bristvara efter det att Kina införde handelsrestriktioner för metallerna. Det började med att de lade ett embargo mot Japan under en dag 2010. Då började många länder att se sig om för att säkra sina resurser.

Det har lett till ett steg tillbaka för globaliseringen. Av miljöskäl har Kina stängt ned flera anläggningar och det påverkar också tillgången, säger Anders Hallberg.

2010 presenterade EU en lista med fjorton metaller och mineraler som är strategiskt viktiga för unionen. Det finns även listor från aktörer som FN, USA och flera forskningsinstitut.

Alla listor skiljer sig, men vissa metaller och mineral finns med i flera av dem.

Världsnaturfonden har nyligen gjort en metastudie av sex andra studier som visar att de sällsynta jordartsmetallerna är de vanligast förekommande metallerna på dessa listor tillsammans med platina, gallium, tellur och indium.

Vilka material som finns på en lista beror på vilken teknik som väntas bli stor i framtidens ekonomi. Det ligger till grund för hur mycket och vilka resurser krävs.

EU:s lista innehåller inte ett enda ämne som har en betydande utvinning i Europa och det är därför intresset är så stort för gruvan i Norra Kärr.

– Vi skulle kunna leverera mellan 10 och 20 procent av världsmarknadens behov av yttrium, men så mycket kommer vi inte att producera eftersom det skulle påverka priset för mycket, säger Henning Holmström, vd på Tasman Metals AB, som fått tillstånd för provborrning vid Norra Kärr.

Yttrium är bara en av de sjutton metaller som brukar nämnas som de sällsynta jordartsmetallerna. Gruvan i Småland innehåller femton till, samt metallerna zirkonium, niob och bergarten nefelinsyenit.

Resursbristen tacklas inte enbart med ökad produktion utan även med återvinning. EU-projektet Erean utvecklar metoder för att återvinna sällsynta jordartsmetaller ur magneter. Att börja återvinna resurser storskaligt kan visa sig vara både positivt och negativt för resursbristen som helhet.

– Kritiska metaller utvinns ofta vid framställning av andra ämnen, så kallade ”carrier metals”. Indium utvinns i smältverk för zink, och gallium kommer främst från aluminiumframställning, säger Anders Hallberg på SGU.

– Om återvinningen av en ”carrier metal” ökar kan tillgången sjunka drastiskt på restprodukter som gallium och indium om efterfrågan på dem samtidigt ökar.

Ett företag som använder gallium är solcellsbolaget Sol Voltaics, som var med på årets 33-lista.

– I nuläget är jag inte oroad över att det skulle uppstå en brist eftersom gallium inte används i särskilt stor utsträckning inom industrin. Sedan använder vi ytterst små mängder, mindre än ett gram per kvadratmeter, säger Erik Olsson, chef för affärsutveckling på Sol Voltaics.

SGU:s amerikanska motsvarighet, USGS, publicerar varje år statistik på hur stor produktionen varit av en metall samt hur mycket reserver som finns i världen.

Vissa resurser är noggrant kartlagda medan det saknas uppgifter om många andra. Afrikanska länder står bland annat för över två tredjedelar av världsproduktionen av tantal, medan USGS endast har siffror på tantalreserver i Australien och Brasilien.

Tellur är ett annat kritiskt mineral. Det framställs framför allt ur kopparmalm, men Boliden har utvecklat en ny lakningsprocess för utvinning ur guldmalm. 2013 producerade de 24 ton, men beräknar nästan det dubbla i år.

Heltäckande statistik finns varken om produktion eller reserver på global nivå. Boliden beräknar den globala produktionen till 650 ton per år.

Till hösten kommer SGU att ta fram en lista över de mest kritiska mineralerna för Sverige.

– EU:s lista gäller generellt för unionen och enskilda länders behov varierar stort. För de svenska bolagen är volfram, kobolt, krom och nickel särskilt viktiga eftersom de används mycket inom stål- och hårdmetallindustrin.

– För världsekonomin ska man inte underskatta platina och koppar även om det finns enorma tillgångar. De är viktiga i många områden som är förknippade med en modern värld. Men det är svårt att sia om framtiden. Allt hänger på tekniken. Kanske kommer nya material som ersätter koppar i ledningar och platina i katalysatorer, säger Anders Hallberg.

Här är de kritiska mineralernas användningsområden

Antimon

Flamsäkra material, kemikalier

Beryllium

Telekommunikation, flygindustri

Flusspat

Stål- och aluminiumframställning

Fosfor

Konstgödsel

Gallium

Integrerade kretsar, solceller

Germanium

Fiberoptik, elektronik

Grafit

Batterier, bromsar, stålframställning

Indium

Plattskärmar, solceller, elektronik

Kobolt

Superhårda legeringar, flygindustri

Koppar

Elektronik, byggnader, industri­maskiner

Litium

Batterier, keramik, smörjmedel

Magnesium

Lättviktslegeringar, kemiindustri

Molybden

Stålindustri, legeringar

Nickel

Elektronik, legeringar, hushålls­apparater

Niob

Stålindustri, flygindustri

Platinagruppen

Katalysatorer, smycken

Sällsynta jordartsmetaller

Magneter

Tellur

Legeringar, solceller, termoelektronik

Tantal

Legeringar, kondensatorer

Volfram

Superhårda legeringar, oljeindustri

Zirkonium

Keramik, legeringar, kemikalier

Hård kritik mot EU:s förslag om styrning av mineralimport

  • Handel med mineraler från konfliktområden ska hindras genom en certifiering av importörer, föreslår EU-kommissionen i ett nytt direktiv. 
    Förslaget rör handel med volfram, guld, tantal och tenn och bakgrunden är de konflikter om mineraltillgångar i Kongo-Kinshasa, som kostat närmare fem miljoner liv. Trots att landet leder världsproduktionen av kobolt, är metallen inte med i förslaget.
    Biståndsorganisationen Diakonia tycker att förslaget har för många kryphål för att vi ska slippa konfliktmineral i våra produkter.
    – Direktivet är inte bindande för importörerna. Sedan berörs inte komponenter och produkter där materialen ingår, vilket står för 85 procent av EU:s import av dem. Förslaget är sämre än existerande regler, säger Joakim Wohlfeil, konfliktrådgivare på biståndsorganisationen Diakonia.

Ville Westman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt