Biosensor ska ersätta djurförsök

2014-03-26 11:38  

En biosensor inuti cellen som rapporterar hur den reagerar på ett nytt läkemedel. Det kan bli ett nytt sätt att testa mediciner utan att behöva ta till djurförsök.

Hur påverkar ett nytt läkemedel levande celler? Svaret på frågan fås i dag oftast genom djurförsök. Bara i Sverige används en halv miljon försöksdjur varje år. Biosensorer som rapporterar live in ifrån cellen ska minska siffran kraftigt. Det hoppas Vesa Loitto, cellbiolog vid Linköpings universitet, som utvecklar en metod att i realtid följa vad som händer när cellerna droppe för droppe exponeras för en ny läkemedelssubstans.

Metoden bygger på biosensorer inuti cellen som skiftar färg när en den får en stressreaktion. Hela förloppet följs i ett högupplösande mikroskop, anpassat för att titta på levande celler.

Fokus ligger på den struktur i cellens inre som kallas det endoplasmatiska nätverket. Där tillverkas livsviktiga proteiner i tusentals olika former. Om nätverket utsätts för stress, till exempel i form av en giftig kemikalie, kan resultatet bli att proteiner veckas på fel sätt. Och felveckade proteiner kan i sin tur orsaka biverkningar eller sjukdomar.

Enligt Vesa Loitto är nätverket så känsligt att det är möjligt att rangordna testade substanser och plocka bort de som är skadliga innan man går vidare med prövningen av läkemedlet. Det skiljer metoden från dagens tester på cellodlingar där man bara registrerar i fall cellerna dör.

– Om jag har en odling av celler med sådana rapportörer inombords, då kan jag hälla på olika doser av en substans för att i realtid kunna se hur cellerna svarar, säger Vesa Loitto i en pressrelease.

Hittills har han använt bindvävsceller från så kallade cellinjer i sina försök. Nu ska han och hans kolleger gå över till leverceller, den celltyp som ofta används vid test av läkemedel. Målet är en prototyp för fullskaletest om tre till fyra år.

– Det finns flera orsaker till att ta fram alternativ till djurförsök. De är inte bara kostsamma och etiskt tvivelaktiga. Dessutom är de ofta inte tillförlitliga eftersom exempelvis möss inte alltid svarar likadant som människor, säger Vesa Loitto.

Ulla Karlsson-Ottosson

Mer om: bioteknik

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer