Sputnik satte fart på rymdkapplöpningen

Grafik: Jonas Askergren Fakta: Niklas Dahlin

GRAFIK. Rymdåldern inleddes den 4 oktober 1957 när Sputnik sändes upp i rymden.

Sovjetunionen sände upp Sputnik, den första konstgjorda satelliten den 4 oktober 1957. Den var ett litet mirakel av smart och sparsmakad design. Propagandavärdet var enormt. Bedriften satte fart på rymdkapplöpningen med USA, ledde till att NASA grundades och demonstrationen av förmågan hos de sovjetiska raketerna inledde en ny fas av det kalla kriget.
  Den 4 januari 1958 brann Sputnik upp i atmosfären. Den gjorde nytta ända in i det sista. Hastigheten i återinträdet gav information om tätheten hos de yttersta atmosfärlagen.
  Sputniks signaler kunde fångas upp över hela världen. De 0,3 sekunder långa pulserna växlade mellan 20,005 och 40,002 MHz. Analys av signalerna gav ny kunskap om jonosfärens egenskaper.

  Sputnik kunde också skicka enkel telemetri. Om temperaturen hade stigit över 50 grader eller sjunkit under 0 skulle längden på radiopulserna ändras till 0,2 respektive 0,4 sekunder. Den kunde också ändra pulslängden om trycket i satelliten skulle sjunka.

 

Det här är en artikel från tidingen Teknikhistoria nummer 4, 2015 . Prenumerera på den här.

Gilla Ny Teknik och Teknikhistoria på Facebook

 

Jonas Askergren

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL