Innovation

Hela universum i fokus för fysikpriset

Saul Perlmutter med supernova 1987 i bakgrunden. Foto: Lawrence Berkeley National Laboratory
Saul Perlmutter med supernova 1987 i bakgrunden. Foto: Lawrence Berkeley National Laboratory
Brian P. Schmidt
Brian P. Schmidt
Adam G. Riess
Adam G. Riess

Genom att studera supernovor, långt ut i rymden, har årets Nobelpristagare upptäckt att universum expanderar i en allt snabbare takt. 

Publicerad

Ena halvan av priset går till Saul Perlmutter vid Lawrence Berkeley National Laboratory och University of California, Berkeley, CA, USA.

Den andra halvan delas mellan Brian P. Schmidt vid  Australian National University, Weston Creek, Australien och Adam G. Riess  vid Johns Hopkins University och Space Telescope Science Institute, Baltimore, MD, USA.

Så här beskriver Kungliga vetenskapsakademien nobelpristagarnas insatser i ett pressmeddelande:

Vilket blir universums slutliga öde? Ska man tro årets Nobelpristagare i fysik blir det förmodligen is.
Genom att följa ett dussintal stjärnutbrott, så kallade supernovor, har de upptäckt att universum utvidgar sig i en allt snabbare takt.

Kosmologin skakades i grunden när två separata forskargrupper år 1998 presenterade sina fynd. Grupperna tävlade om att kartlägga världsalltet genom att finna de mest avlägsna supernovorna. Saul Perlmutter ledde den ena gruppen som startade sina observationer redan 1988. Brian Schmidt ledde en konkurrerande grupp som satte igång sina studier mot slutet av 1994, och där Adam Riess kom att spela en nyckelroll för upptäckten.
Tillsammans med sofistikerade teleskop på marken och i rymden, kraftfulla datorer och nya digitala bildsensorer öppnade supernovorna på 1990-talet möjligheten att få de kosmiska pusselbitarna på plats.
I en särskild sorts utbrott, en supernova av typ Ia, exploderar en kompakt gammal stjärna som är tung som solen men liten som jorden. En enda sådan supernova kan under några veckor överglänsa en hel galax. Sammanlagt hittade de två forskargrupperna drygt 50 avlägsna supernovor som verkade lysa svagare än väntat. Det tydde på att universums utvidgning går allt snabbare. Fallgroparna hade varit många, så när resultaten kom blev forskarna faktiskt stärkta av att båda grupperna kommit fram till samma överraskande slutsats.
Att universum utvidgar sig alltsedan big bang för nästan 14 miljarder år sedan har varit känt i årtionden. Men att utvidgningen accelereras är häpnadsväckande. Kommer accelerationen att fortsätta blir iskyla universums öde.
En okänd mörk energi tros driva på accelerationen. Vad denna mörka energi är för något är en stor gåta, kanske fysikens största i dag. Men det är känt att den mörka energin utgör tre fjärdedelar av världsalltet. Därmed har årets Nobelpristagare bidragit till att vi numera måste konfrontera ett universum som till stora delar visat sig vara helt okänt för oss.

Ny Tekniks Kaianders Sempler har intervjuat en av pristagarna: Mörk energi sliter sönder universum