Volvos väg mot nollgränsen

2009-10-06 23:00  
Paul Gustavsson, ansvarig för Volvos elbilsprojekt

Volvo Personvagnar ska på tio år halvera bilarnas bränsletörst. Därefter är siktet inställt på noll utsläpp av koldioxid. Med elmotorns hjälp ska Volvo förvandlas från koldioxidmarodör till klassens ljus.

En dieseldriven laddhybrid om tre år - därefter fler hybrider och ett antal rena elbilar. Kunderna erbjuds samtidigt grön el från förnyelsebara källor. Efter 2015 ska Volvo också erbjuda modeller med nollutsläpp, det vill säga batteribilar som tankas med grön el.

Så ser i korthet Volvos strategi ut för att tvätta av sig stämpeln som koldioxidmarodör.

Av Europas större bilmärken är Volvo sämst när det gäller bränsletörst, enligt en färsk rapport från det internationella konsultföretaget Jato. Med 179 gram per kilometer i genomsnitt ligger man sämre till än konkurrenterna BMW, Audi och Mercedes.

Men detta ska förändras med hjälp av el, lovar Paul Gustavsson, ansvarig för Volvos elbilsstrategi.

-?Volvobilarnas genomsnittliga utsläpp av koldioxid ska ligga under 90 gram per kilometer till 2020.

Och redan 2012 ska nivån ner till 140 gram för att året därpå minska med ytterligare tio gram.

Alla bilar som Volvo utvecklar framöver ska vara anpassade för batterier och elmotorer. I första hand tänker sig Volvo laddhybrider. Även rena elbilar, eller batteribilar med en diesel- eller bensindriven räckviddsförlängare, kan bli aktuella.

Men el- och hybridbilar är dyra och passar inte alla kunder. Därför ska bränsletörsten hos bensin- och dieselbilarna minskas med hjälp av effektivare motorer. Mindre cylindervolym och högre tryck på turbo och bränsleinsprutning är några mediciner mot bränsletörsten. Lättrullande däck, eldriven kringutrustning som luftkonditionering och styrning bidrar också.

Även så kallad start-stopp, där motorn stängs av vid rödljus och i köer, sänker förbrukningen med några viktiga procent. Volvo C30 går redan att få med detta system. Tanken är att det ska erbjudas på alla Volvos modeller.

Därifrån är steget inte så långt till lätthybrider, där en liten kombinerad elmotor och generator ger extra skjuts vid accelerationer och tar vara på bromsenergi och viss överskottsenergi från förbränningsmotorn.

Volvo måste också se till att företagets bilmodeller krymper i storlek så att den genomsnittliga bränsleförbrukningen når till de nivåer som EU kräver. Av tradition tillverkar Volvo relativt stora och därmed törstiga bilar. Företagets kärnvärde - säkerheten - gör dock att man inte kan bygga hur små och lätta bilar som helst. Dessutom har en liten tillverkare svårt att konkurrera i småbilssegmentet, där marginalerna ofta är marginella.

Paul Gustavsson tror att det främst blir laddhybrider som sänker förbrukningen. Men merpriset för en laddhybrid är 140?000 kronor, med dagens prisnivå för batterier och elmotor. Det lär dock sjunka i takt med att produktionen av litiumjonbatterier och högeffektiva elmotorer ökar.

Målet för Paul Gustavsson är att kunden inte ska behöva betala extra för andras miljö. Lägre driftskostnader och bättre prestanda eller komfort är kunderna beredda att betala mer för. Resten måste subventioneras via skattelättnader och bidrag. Exempelvis i Storbritannien får den som från 2011 köper en elbil eller laddhybrid 56?000 kronor i bidrag.

Norbert Andersson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt