Fordon

Volvos självkörande buss sparar tid i depån

Joakim Jonsson, projektchef Volvo Bussar. Foto: Johan Kristensson
Volvos autonoma buss på Keolis depå i Partille. Foto: Johan Kristensson
Håkan Agnevall, vd Volvo Bussar. Foto: Johan Kristensson
En vy av det bussen "ser" genom sina lidarsensorer, GPS samt karta. Foto: Johan Kristensson

Här är bussen som kan lämna garaget själv. Volvo och Keolis har testat en självkörande buss i en depå i Partille. Lösningen kan både spara tid och öka säkerheten.

Publicerad

Under hösten har Volvo Bussar genomfört ett forskningsprojekt i samarbete med Keolis vid bussoperatörens depå i Partille. Den autonoma laddhybridbussen har körts mellan till exempel uppställningsplatsen på gården och in i tvätthallen eller till laddstationen.

Syftet med projektet är att bygga upp kunskap kring vad tekniken är kapabel till. Som avslutning anordnades på tisdagen även en demonstration.

– Det här är en fantastisk dag. Det är en milstolpe inte bara för Volvo Bussar utan för hela kollektivtrafiken, sa han och menade att detta förmodligen var första gången något liknande har genomförts, säger Håkan Agnevall, chef för Volvo bussar.

98 bussar hämtas upp varje dag

Från depån i Partille hämtar chaufförer varje dag upp 98 bussar och lika många återlämnas förhoppningsvis. Chauffören har åtta minuter på sig att stämpla in och hämta upp bussen. Under natten, när servicepersonalen tar vid, flyttas på samma sätt bussar mellan 70 och 80 gånger. Mekanikerna flyttar också bussar några gånger per dygn. Sammanlagt ägnas närmare 24 timmars arbetstid åt att hämta och lämna bussar - varje dygn. Det är delar av den tiden som kan kapas när fordonen blir kapabla att köra själva.

– Dessutom har vi varje år ett antal hundra tusen kronor i kostnader på grund av att bussar skadas vid förflyttning. Ännu har ingen människa blivit påkörd men genom att se till att de inte rör sig på gården alls kan vi eliminera den risken helt, sa Keolis depåchef Daniel Högberg.

Bussen, en tolv meter lång specialutrustad laddhybrid, körde från sin uppställningsplats på gården till porten, väntade på att den skulle öppnas, vidare in i depån för inspektion och sedan ut igen till den automatiska laddstationen.

För att göra navigeringen möjlig har en 3d-karta över området skapats. Bussen är utrustad med GPS samt fem lidarsensorer - en i varje hörn på bussen samt en placerad ovanför vindrutan. En dator och programvara räknar ut var på området bussen befinner sig med ledning av lidarinformationen, GPS och kartan.

De olika rutter som bussen kör inom depåområdet har programmerats på förhand men själva utförandet sker autonomt på det sättet att systemet håller reda på omgivningen och stannar när porten till servicehallen är stängd eller något hamnar i bussens färdväg. Noggrannheten blir tack vare lidarsensorerna mycket god, med en felmarginal på endast 20 mm.

Projektet har bedrivits inom ramen för det Vinnova-finansierade programmet FFI, Fordonsstrategisk forskning och innovation. Joakim Jonsson har varit Volvo Bussars projektchef.

– Genom projektet har vi fått bekräftat att detta är en möjlig väg. Men för att kunna använda lösningen i daglig drift i depåer krävs förmodligen att regelverk ändras, bland annat vad gäller arbetsmiljö, säger han.

Sensoruppsättningen kan förändras

Hur bussens sensoruppsättning kommer att se ut vid en färdig lösning är inte spikat. Lidarenheter är fortsatt dyra, även om priset sjunker i takt med ökande volymer. Dessutom har de en tendens att reagera på saker som egentligen inte utgör något hinder, till exempel avgaser, vilket leder till att fordonet stannar. Genom att kombinera lidarenheterna med data från andra sensorer kan en pålitligare drift uppnås.

Volvo har valt att utveckla en gemensam plattform för autonom teknik som hela gruppen kan dra nytta av. Nyligen startades ett eget affärsområde kallat Autonomous solutions. Samtidigt skiljer sig fordonen i koncernen mycket åt: allt från fjärrlastbilar till gruvfordon och bussar.

Hur skiljer sig uppdraget åt för Volvo Bussar jämfört med andra delar av koncernen när det gäller autonom körning?

– Den viktigaste skillnaden är att vi transporterar den dyraste lasten, det vill säga passagerare. Därmed blir kördynamiken avgörande. Ska man köra på en publik vägsträcka så måste färden göras mjuk och följsam, säger Joakim Jonsson.

Vilken har varit den största utmaningen med depåprojektet?

– Vi bryter ny mark. Funkar det även i andra miljöer? Så att vi inte bygger en lösning enbart för den här platsen, säger han och påpekar att den testats i flera olika miljöer med hittills gott resultat.

Keolis: 3-5 år framåt i tiden

På frågan när vi får se lösningen till försäljning har dock Joakim Jonsson inget svar. Depåchefen Daniel Högberg menade att det ligger 3-5 år framåt i tiden. Joakim Jonsson nämner i stället de många olika projekt Volvo har på gång inom autonom körning för tillfället.

Ett samarbete med chiptillverkaren Nvidia är inlett. Universitetet NTU i Singapore testar två självkörande bussar från Volvo. Och från årsskiftet börjar autonoma FH16-lastbilar transportera material upp från Brönnöy Kalks dagbrott i Norge. Dessutom utvecklar Volvo den hyttlösa lastbilen Vera, som nu testskörs i Göteborgs hamn.

– Nu ligger vårt fokus på att få igång våra testprojekt och samarbeten. Förhoppningsvis ger det synergier i hela gruppen. Som vi brukar säga: Think big - take little steps. Vi kan inte börja köra autonomt i citykärnan direkt. För några år sedan var det många startups och liknande som sa att helt självkörande bilar skulle finnas på plats nu. Men den tidpunkten har flyttats fram, säger Joakim Jonsson.