Uthyrning ska rädda Gripen

Två månader innan Brasilien i december valde Gripen kastade Saab in sitt trumfkort och erbjöd uthyrning av flygvapnets Gripenplan. Uppbackningen från svenska staten kan ha räddat Saabs nyckelaffär. Det visar Ny Tekniks granskning.

”Jag ger mina komplimanger och refererar till brevet (...) Oktober 11, 2013, där Saab ratificerar villkoren i sitt erbjudande relaterat till projekt FX-2, samt också föreslår möjligheten till en tillfällig lösning angående det brasilianska flygvapnets användning av Gripen C/D fram till ankomsten av nya Gripen NG.”

Så skriver det brasilianska försvarsdepartementet till den svenska ambassaden i Brasilien den 6 januari i år. I brevet framgår alltså att Saab den 11 oktober – bara två månader innan beskedet om Gripen-köpet kommer – erbjuder Brasilien möjligheten att hyra gamla flygplan.

Var det där i oktober ni föreslog uthyrningen?

– Du menar om det var det som gjorde att det tippade över? säger Håkan Buskhe, vd på Saab, till Ny Teknik.

– Ja.

– Det är svårt att veta. Det är mer variabler än ekvationer i det här, säger Buskhe.

Enligt internationella försvarsanalytiker blir leasingaffärer och nationell uppbackning allt viktigare i affärer som syftar till att sälja nya stridsflygplan. Nu planerar svenska Försvarsexportmyndigheten (FXM) att komma överens med Brasilien om att hyra ut än fler, troligen 6 till 12, av Försvarsmaktens Jas 39 Gripen i väntan på att Saab kan leverera de 36 nya plan som Brasilien önskar köpa.

Samtidigt är marknaden för stridsflygplan allt hårdare och Saabs affär med Brasilien kan avgöra om bolaget ska lyckas nå sina försäljningsmål på 400 plan framöver.

– Det finns väldigt många plan, både nya och begagnade, som nationer inte behöver längre och priserna är under press, beskriver Pieter Wezeman, senior vapenhandelsanalytiker på fredsforskningsinstitutet Sipri.

Ett aktuellt exempel på en andrahandsaffär är Portugals försäljning av ett dussintal begagnade F-16 till Rumänien, ett land som tidigare figurerat som Gripen-kandidat. Dessutom finns det nu också många Nato-flygplan till försäljning. Och de är i gott skick med många flygtimmar kvar.

Ett annat skäl till den ökande prispressen är att flera storaffärer nu är klara: Indien har valt 126 Rafale från franska Dassault, Saudiarabien har köpt 72 Eurofighter och Sydkorea ser ut att välja uppåt 60 amerikanska F-35 från Lockheed-Martin.

Till de stora kontrakten räknas också Brasilienaffären. Saab slutförhandlar nu med Brasilien om köpet, som väntas bli klart i slutet av året.

Förutom att många storaffärer är över, så visar Ny Tekniks kartläggning att de länder – se grafik – som brukar målas upp som framtida köpare av Gripen är allt annat än säkra. Enligt flera internationella försvarsindustrianalytiker handlar det om en rad svåra, och i bland juridiskt komplicerade, affärer. Exempelvis beskrivs Colombia som ett land som jagar nya flygplan och där många menar att Gripen skulle passa bra.

– Men min bedömning är att svenska exportrestriktioner inte tillåter en sådan affär, säger Pieter Wezeman.

En annan aspekt som gör en redan komplicerad marknad – där politiska ställningstaganden och motköps-affärer är regel – ännu trassligare är att länder som traditionellt varit importörer av militär flygmateriel nu är aktiva på säljsidan (Turkiet, Japan och Sydkorea).

Dessutom slår hyresaffärerna nu allt oftare ut de raka försäljningarna.

– Det är inte bara frågan om finansiering. Det finns ett ointresse hos nationer att äga flygplan och tvingas ansvara för underhåll och systemupp- dateringar, säger en källa med insikt i den globala försvarsindustrin.

I Saabs mål att sälja 400 flygplan de kommande 20 åren ingår 60 till Sverige, 36 till Brasilien och 22 till Schweiz. Totalt: 118 plan.

Bland de möjliga Gripen-köparna nämns Danmark, som är intresserat av cirka 30 plan, och Finland som önskar köpa ett 50-tal.

Thailand, Kroatien, Slovakien, Bulgarien, Colombia, Peru och Indonesien sägs behöva 6 till 12 plan vardera. Malaysia, där många menar att Gripen har stor chans, kan köpa 12 till 24 stycken.

Maxnumerären landar på 296 flygplan, om alla tänkbara affärer går i lås. Långt ifrån 400 således.

Är det något land som inte finns med i vår granskning?

– Jag vill inte kommentera det. Men många av de här länderna som både har valt Gripen och som är på den här listan har behov av fler än vad du visar på här, säger Håkan Buskhe.

Olle Nygårds

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt