Ultraljud avslöjar räl som riskerar spricka

2015-08-03 14:59  
Internrevisionschefen på Trafikverket tror inte att bristerna i underhållet av svenska järnvägar beror på sammanslagningen av Vägverket och Banverket 2010 utan mer på bland annat bristande resurser. Foto: TT

Ultraljudskontroller och byte av rälsdelar. Så hanterar Trafikverket gammal räl med inbyggda defekter.

Över 120 mil av det svenska järnvägsnätet är lagd med en typ av räl som kan spricka. Det rapporterade SVT i går.

Rälsen tillverkades i Domnarvet under perioden åren 1976 till 1982. Det handlar om så kallad SJ50 räls, som väger 50 kg per meter. Produktionsmetoden visade sig i efterhand kunna ge defekter i stålet som på sikt kan utvecklas till vertikala sprickor inuti materialet.

- Alla räls har inte defekten, men många, säger Morgan Rehn, chef för avdelningen för järnvägssystem på Trafikverket.

Här har problemet med de sköra rälen varit känt sedan början av 1980-talet när produktionsmetoden ändrades. De berörda bandelarna övervakas därför med ultraljud oftare än andra bandelar.

- Vi besiktigar dem två till tre gånger per år jämfört med normalt en gång.

Vid besiktningarna används ultraljudsutrustning som sitter i vagnar som kör på spåren. Bilderna gör att sprickor, och hur de utvecklas, kan följas över tid.

- Är läget akut byts hela rälsbiten, från svets till svets, säger Morgan Rehn.

Ultraljudbilderna utgör också underlag för planering av spårbyten eller rälsbyten som inte är lika akuta.

- I väntan på det kan vi sätta ner hastigheten.

Om sprickorna syns för blotta ögat är läget akut. Då måste trafiken stängas av och sträckan bytas.

- Det är klart att vi helst skulle vilja byta ut all den här rälsen. Att vi inte byter alla nu beror på att vi har en väldigt sliten anläggning i hela landet och måste prioritera vad vi gör med de pengar vi har, säger Morgan Rehn.

 

Gilla Ny Teknik på Facebook

 

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt