Tolgfors talar ut: - Norge spelade falskt

2009-02-11 08:34  

Den svenske försvarsministern Sten Tolgfors anklagar sin norska kollega Anne-Grete Ström-Erichsen för att ha försämrat Sveriges chanser att sälja Jas Gripen på export.

I en intervju medSvt Rapport på tisdagenriktar Sten Tolgfors stark kritik mot Norges hantering av den svenska offerten på 48 stycken Jas Gripen Next Generation.

- Norge begärde en offert på 20 år och 48 plan, men räknade sedan på 30 år och 57 plan. De ansåg dessutom att Gripen behövde kompletteras med en del saker. Summa summarum – det pris som Norge kom fram till är ungefär dubbelt det som FMV räknat på i offerten, säger Sten Tolgfors.

Han pekar bland annat på att de driftskostnader som Norge lagt på Gripen inte stämmer överens med de svenska erfarenheterna utan bygger på erfarenheterna från amerikanska F16-plan.

Norge har också räknat med fler haverier än vad som Sverige anser är rimligt.

- Jag respekterar Norges val av stridsflygplan, men när det gäller priset har vi en annan syn än den som Norge presenterat.

Sten Tolgfors är i Rapportintervjun mycket mer kritisk mot Norges hantering av offerten än vad han vad i sitt tal vid försvarskonferensen i Sälen i januari.

- Det var fel att Norge inte kom tillbaka till oss när man ändrade förutsättningarna och ökade livslängden till 30 år, utökade antalet plan till 57 och lade på nya driftskostnader, säger Sten Tolgfors.

Den svenska regeringen fick ingen chans att komma med kompletterande svar när Norge ändrade förutsättningarna.

Man fick bara en timmes varsel innan den norska försvarsministern kallade till presskonferens den 20 november förra året och sågade Jas Gripen jäms med fotknölarna.

Han är nu orolig för att det kan bli svårare för Saab och Sverige att sälja Jas Gripen på export om den norska kalkylen sprider sig till potentiella köparländer.

Indien studerar just nu den offert på Jas Gripen som man fick i november. Också Schweiz har fått en offert och härom veckan lämnade Sverige in en offert på 37 plan till Brasilien.

Sten Tolgfors bloggar om Norgeaffären

I sininternet-bloggtog Sten Tolgfors på tisdagen upp Norgeaffären.

Så här skriver han.

Norge sökte ett plan med annan förmågeprofil än Gripen. Lite förenklat sökte Norge ett flygplan med större lastförmåga, med förmåga att uppträda autonomt över av fiende kontrollerat territorium, försvarat av avancerat långräckviddigt luftvärn och jaktflyg.

I ett sådant perspektiv får Stealth-egenskaper stor betydelse. Sverige och andra existerande och potentiella Gripenanvändare har inte behov av ett tyngre attackplan. För oss är Gripen utmärkt för spaning, jaktuppdrag samt markunderstöd.

Även givet detta, så finns fortsatt frågetecken kring Norges syn på ekonomin gällande Gripen.

* Norge begärde en offert på 48 plan, men har värderat priset på 57 maskiner. Detta utan att efterfråga nya prisuppgifter från Försvarets Materielverk, FMV. Det priset bygger därmed på uppskattningar.

* Norge begärde en offert baserad på 20 års operativt utnyttjande av Gripensystemet, men har istället värderat 30 års användning, utan att efterfråga nya uppgifter.

* Norge har inte räknat på det av Sverige erbjudna priset på Gripen, utan har lagt till 4 miljarder kronor för saker man ansåg Gripen behövde kompletteras med. Prisuppgifter för dessa saker fanns bara delvis från FMV, så delvis har Norge gjort egen uppskattning, utan att söka ny information.

* Resultatet – att Gripen på grund av ovanstående faktorer ansågs dyrare i inköp – präglar sedan värderingen av livscykelkostnaden. Den har räknats fram utifrån ett procentuellt påslag baserat på inköpspriset.

Gripen blir därför enligt den norska beräkningsmetoden dubbelt så dyr som Försvarets Materielverks beräkning ger vid handen.

* Den norska driftskostnadsberäkningen för Gripen har baserats på erfarenheter från amerikanska F16, som Norge har idag. Norge har därmed inte utgått från de erfarenheter Sverige har av 120 000 flygtimmar med Gripen.

* Haverifrekvensen Norge räknar med har vida bedömts överstiga den Sverige kalkylerat med och också har upplevt under många års användning av Gripensystemet.

Norges svar på dessa punkter är att JSF och Gripen behandlats lika, men vår uppfattning är att svenska verifierbara och erfarenhetsbaserade data inte har beaktats.

* Norge har valt att se kostnader för vidareutveckling av Gripen som en osäkerhetsfaktor, som man sedan garderat sig för med ett 10-15 procentigt påslag. Detta står dock i kontrast till att Norge erbjudits ett fast pris på Gripen och ett statligt svenskt åtagande om detta.

Norge har räknat på att JSF kommer att produceras i flera tusen exemplar och Gripen E/F bara i några tiotals exemplar. Detta måste på flera sätt ses som osäkra antaganden. Det hade till exempel varit rationellt för Sverige att anskaffa fler Gripen av samma version, givet en norsk order. Andra länder, som nu Brasilien, intresserar sig också för nästa generation av Gripen.

Det är alltid kundens rätt att värdera ekonomin, men klart står att Sverige har en annan syn på Gripensystemets ekonomiska förutsättningar än de Norge angett.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt