Fordon
Svensk teknik i rymdens framkant
Det händer mycket inom svensk rymd- och flygindustri, enligt branschen själv. Flyget ökar stadigt varje år och rymdindustrin befinner sig i ”den mest spännande tiden på decennier”.
Ett par mil bort på Le Bourget pågår ”Paris air show” för 52:a gången. Mässan samlar alla de stora spelarna inom flygindustrin, liksom rymd- och försvar. Delegationen från Swedish aerospace industries, SAI, befinner sig denna mässans andra dag dock på Svenska klubben på Rue de Rivoli i centrala Paris.
Dan Jangblad är affärsområdeschef på Saab och konstaterar att Sverige är ”oproportionerligt representerat” inom flyg och rymd.
– Vi har en flygindustri, men den är ibland som en väl fördold hemlighet. Vid resor ute i världen får jag frågan hur andra ska kunna få en bit av det vi har, säger han.
GKN Aerospace i Trollhättan har till exempel komponenter i 90 procent av världens moderna passagerarplan, och Saab tillverkar bland annat vingstrukturer, dörrar och system för att öka vingens lyftkraft (high lift devices) åt de stora flygtillverkarna.
– Utan Saab inga Airbus-plan. Vi är dessutom ofta den enda leverantören av komponenterna, konstaterar Dan Jangblad.
Den globala flygtrafiken har ökat med mellan 4 och 5 procent årligen sedan andra världskriget och ser ut att fortsätta göra det.
– I strävan efter att minska utsläppen kommer det att monteras nya motorer. Det ger en möjlighet för Sverige, säger han.
Lite högre upp i atmosfären har rymdbranschen stått ganska still sedan 1960-talet. Men Mats Warstedt från Ruag Space menar att den nu befinner sig i den mest spännande tiden på länge.
– Det handlar inte om att Hollywood nu plötsligt börjat spotta ur sig rymdfilmer, utan om att vi ser nya tillämpningar och finansiärer, säger han.
Aktörer som Greg Wylers Oneweb, som vill skapa ett globalt tillgängligt internet med hjälp av 648 satelliter, eller Elon Musks SpaceX-konstellation, bestående av 4 425 satelliter för samma syfte.
– Det händer mycket som påverkar oss. Oneweb är det som det pratas mest om. Vi offererade datorer. Målpriset var en hundradel av vad de brukar kosta. Det kräver ett helt nytt tänkande, säger Mats Warstedt.
Rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norbergs bild av nuläget säger en del om vilken framtid som kan vara att vänta: Av de knappt 2 000 aktiva satelliterna i dag används ungefär hälften av telekomindustrin.
Men tevetittandet går nedåt. Så väl Eutelsat som SES har pausat vidare uppskjutningar. De massuppskjutningar som planeras kan dock förändra läget drastiskt.
– I rymden får man flyga i princip hur som helst i 28 000 kilometer i timmen och regelverket är från 1967. Det kommer att bli trångt vid polerna, konstaterar han.