Stor forskning på litet fartyg i Östersjön

2016-11-07 06:00  

GRAFIK. Östersjöns senaste forskningsfartyg mäter och kartlägger havet – så djupt ned som 100 meter under botten.

Som ett stort forskningsfartyg, fast det är litet.

– Visionen var att få in all den här forskningsutrustningen som fartyget har nu. Det upplevdes först som omöjligt, men allt har fått plats. Det är som ett stort avancerat forskningsfartyg som har krympt i tvätten, säger Martin Jakobsson, maringeolog vid Stockholms universitet.

Han har varit med och planerat det nya forskningsfartyget RV Electra af Askö (RV står för Research Vessel). Fartyget hör till Askölaboratoriet i Trosa skärgård, en marin forskningsstation som drivs av Östersjöcentrum på Stockholms universitet.

Ny Teknik har skrivit om fartyget innan det byggdes och fick sitt namn. I somras var fartyget färdigbyggt och körde från varvet i Kuressaare i Estland till Sverige. I början av oktober var det invigning med en ceremoni vid Kastellholmen i Stockholm. I början av nästa år ska allt vara klart för att fartyget ska kunna tas i drift för forskning. Redan från start har intresset varit stort för att använda fartyget.

– Vi har fått mellan 20 och 30 ansökningar om att få använda fartyget, och har redan nu över 100 dagar planerade. Det är väldigt brett, ansökningarna kommer från många olika discipliner. Tidigare var det mycket mer inriktat bara på biologi, säger Christoph Humborg, vetenskaplig ledare vid Östersjöcentrum.

Bland ansökningarna finns projekt som vill undersöka grundvattenflöden från kusten, hur undervattensmoräner har format havsbotten och kartera växthusgasutsläpp från kustområden.

Fartyget ska inte bara ge plats åt olika forskargrupper, är tanken, utan också ge upphov till nya samarbeten.

– Den forskning som kan bedrivas på fartyget spänner redan över ett brett fält. Och forskarsamarbeten kan växa med fartyget, säger Martin Jakobsson.

Läs mer:

Läs mer: Byggstart för miljardfartyget ”Boaty McBoatface”

Electra har flera olika ekolod, sonarer, och på grafiken intill finns mer detaljer om dem och övrig utrustning. Ett flerstråligt ekolod kan kartlägga havsbotten ned på centimeternivå. Ett annat visar den så kallade vattenkolumnen, en vertikal genomskärning av vattnet. Ett tredje ekolod ger en bild av bottensedimenten djupt ned under botten – över hundra meter under vissa förhållanden.

Kombinationen av alla instrument ombord kan ge nya resultat, är förhoppningen. Bland annat kommer det gå att på ett nytt sätt kartlägga mixningen av salt- och sötvatten i Östersjön, som är väsentlig för cirkulationen och alla biologiska processer i innanhavet.

– Om vi kombinerar traditionella oceanografiska mätningar med sonardata får vi något som är ganska unikt, jag har inte sett det på något annat håll, sa Jonas Nycander, professor i fysisk oceanografi, på invigningen i oktober.

För att bygga Electra fick Stockholms universitet stöd av Familjen Erling-Perssons stiftelse med 30 miljoner kronor, och bekostade 17 miljoner kronor själv. Fartyget ska ersätta Askölaboratoriets över 40 år gamla forskningsfartyg Aurelia.

Inom ett par år ska ytterligare två nya fartyg ge forskare nya ögon i de svenska farvattnen. Det ena är Göteborg universitets nya fartyg R/V Skagerak, som just nu byggs i Polen. Skagerak blir betydligt större än Electra med en längd på 45 meter. Fartyget ska tas i drift våren 2017, och beräknas kosta cirka 100 miljoner kronor.

Ännu större blir SLU:s nya fartyg, som än så länge är på planeringsstadiet. Fartyget ska ersätta Argos, som skrotades på grund av problem med asbest. Det nya fartyget ska bli 69 meter långt, och ritas av det norska företaget Skipsteknisk A/S. I slutet av det här året ska det bli klart vilket varv som får bygga fartyget. Regeringen har avsatt 430 miljoner kronor för fartyget.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt