Smäll för biodrivmedel med nya EU-regler – här är ”största risken”

2021-05-24 07:26  
Biodrivmedel som tillverkas av raps, majs och spannmål anses inte vara tillräckligt gröna för att klassas som hållbara i EU:s nya regler för hållbara investeringar. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT

Biodrivmedel av raps och spannmål anses inte tillräckligt gröna för att kvala in i EU:s nya regelverk för hållbara investeringar. Därmed hamnar det mesta av svensk produktion av biodrivmedel utanför den så kallade taxonomin.

För någon månad sedan presenterade EU-kommissionen sitt förslag på taxonomi – ett system för att klassa hur gröna olika verksamheter är. Syftet är att detta ska bli ett verktyg för att styra investeringar mot de miljö- och klimatmässigt bästa alternativen.

Regeringen, riksdagspartier, skogsbranschen och energisektorn ringde i många varningsklockor innan förslagen presenterades. Svenskt skogsbruk, vattenkraft och bioenergi såg ut att missgynnas. Men när förslagen väl kom hade Bryssel tillgodosett många av de svenska önskemålen. Lite för många, om man frågar miljörörelsen.

Men på en punkt har EU-kommissionen inte ändrat sig. Så kallade grödbaserade biodrivmedel kvalar inte in genom taxonomins nålsöga. Det handlar till exempel om raps, majs, vete och sockerbetor.

– Det är det man använder för att producera biodrivmedel. Det är extremt dominerande i Europa och resten av världen, säger Alarik Sandrup, näringspolitisk chef på Lantmännen, och även ordförande för Svenska Bioenergiföreningen.

Inget förbud

Beskedet att grödbaserade drivmedel inte anses hållbara, enligt taxonomin, innebär inte att de förbjuds. Men det kan bli ekonomiskt kännbart när företag behöver investera.

– Det får konsekvenser på möjligheterna för till exempel gynnsamma banklån, säger Alarik Sandrup.

Det mesta av den svenska produktionen av biodrivmedel är grödbaserad, främst etanol från spannmål och biodiesel från raps.

I Lantmännens anläggning Agroetanol i Norrköping görs också biodrivmedel av restprodukter från livsmedel, men tillgången är begränsad. Och att ställa om produktionen för att använda skogsråvara som sågspån eller träflis skulle kräva stora investeringar, och bränslet skulle bli dyrare.

Alarik Sandrup bedömer att efterfrågan på grödbaserat drivmedel ändå inte kommer att påverkas av taxonomin. Ett av Sveriges klimatmål är att minska utsläppen från transporter med minst 70 procent till 2030, jämfört med 2010. För att nå det målet spelar biodrivmedel en viktig roll, bland annat genom den så kallade reduktionsplikten där allt mer biobränsle måste blandas in i bensin och diesel.

Spridningseffekter oroar

Det som i stället oroar branschen är att EU-kommissionens synsätt på biodrivmedel får spridningseffekter. I sommar väntar nya lagförslag för bioenergin i EU och det kan påverka marknaden mer.

– Det är nog det som vi ser som den största risken. Taxonomin sätter en ny norm för hur EU ser på olika frågor och då kommer detta att sprida sig vidare och tugga sig in i annan lagstiftning som kommer att påverka mycket mer, säger Alarik Sandrup.

Så varför ser inte EU-kommissionen drivmedel gjord på raps och majs som hållbar?

Delvis beror det på konflikten som debatterades livligt för några år sedan – om det är klokt att göra bränsle av sådant som djur och människor kan äta.

Kontinental syn

Men Alarik Sandrup tror också att taxonomins synsätt utgår från hur jordbruk bedrivs i andra EU-länder som exempelvis Nederländerna och Belgien. Där är jordbruket ofta högintensivt, i tätbefolkade områden, och med hög påverkan på miljön.

– I Sverige är förhållandet det omvända, här brukas allt mindre mark, säger han.

Han påpekar att i Sverige är inte alternativet till att odla grödor till drivmedel att odla annat, utan att nedläggningen av åkermark fortsätter. Och förmodligen kommer det att planteras granskog på åkermarken i stället.

Fakta: EU:s gröna taxonomi

EU:s gröna taxonomi är ett slags verktyg för att kolla om investeringar är miljö- och klimatvänliga. Det är en standard, gemensamma regler för hela EU, så att verksamheter bedöms lika.

Syftet är att guida investerare så att pengar investeras i grönare verksamheter i stället för i verksamheter som inte är klimat- eller miljövänliga.

Det bygger på sex olika klimatmål. Nu slås reglerna för de två första målen fast.

För att en investering ska klassas som grön ska den klara kriterierna för minst ett av målen och samtidigt inte påverka de övriga negativt.

1. Begränsning av klimatförändringarna

2. Anpassning till klimatförändringarna

3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

4. Omställning till en cirkulär ekonomi

5. Att förebygga och begränsa föroreningar

6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Källa: Regeringen

Mer om: Biodrivmedel EU

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt