Saab har rutin på motköp i Schweiz

Saabs motköpspaket på mer än 22 miljarder kronor är ett starkt skäl till att Schweiz valde Jas 39 Gripen framför Eurofighter och Rafale. Bland annat kan slutmonteringen av planen komma att ske i Schweiz.

- Saab har tränat motköp i Schweiz i tio år, säger Anders Jarbelius, ansvarig för Saabs industrisamarbeten i Schweiz, till Ny Teknik.

Redan innan Saab lämnade sin offert till Schweiz på de nu aktuella Jas-planen 2009 hade Saab gjort motköp i Schweiz i fem år, då som leverantör till stridsfordonstillverkaren BAE Systems Hägglund.

- Saab svarade bland annat för eldledningssystemet och vi gjorde motköp för runt 700 miljoner kronor, säger Anders Jarbelius.

Saab har därför redan ett nätverk av industripartners i Schweiz.

Bland de större är den statliga försvarskoncernen Ruag, som har 300 anställda i Sverige på företaget Ruag Space, före detta Saab Ericsson Space.

Ruag har samarbete med Saab om utvecklingen av obemannade farkoster och levererar fällbara bränsletankar till Jas 39 Gripen.

Bland de mindre samarbetsföretagen finns till exempel finmekaniska företag som säljer delar till granatgeväret Carl Gustaf.

Det motköpsprogram som den schweiziska motsvarigheten till Försvarets Materielverk, Armasuisse, begärt handlar dels om direkt motköp, dels om industriella samarbeten, tekniköverföringar och FoU-samarbeten.

- Vi har just nu en lista på 450 projekt med cirka 300 schweiziska företag. Det är tre gånger så mycket som vi egentligen skulle behöva, säger Anders Carp, Saabs kampanjledare i Schweiz-affären till Ny Teknik.

Han säger att Saab har ”en levande databas” med industriprojekt där Sverige och Schweiz kan samarbeta.

- Några projekt försvinner, andra tillkommer. Det är skillnad mot upplägget när Saab offererade Jas 39 Gripen till Norge. Där var värdet av affärerna bestämdt från början, säger Anders Carp.

De industriella motköpsprogrammen har en löptid på tio år, medan forskningsprogrammen löper på femton år.

Kraven från Schweiz är att 65 procent av motköpen ska ske i den tyska regionen, 30 procent i den franska och 5 procent i den italienska.

22 miljarder kronor under en tioårsperiod motsvarar ungefär en fjärdedel av Sveriges nuvarande totala import från Schweiz.

Men i motköpsaffärerna får man inte räkna choklad, ost och andra livsmedel. Inte heller läkemedel, inte rena konsumtionsvaror, inte bank- och finanssektorn.

– Klockindustrin ingår, som en del av den mekaniska industrin. Annat vi jobbar med är elektronik, elektroteknik, aeronautics, försvars- och säkerhetsindustrin, energi, fordon, järnvägar, bioteknik, medicin, mikro, nano och it, säger Anders Jarbelius.

De direkta motköpen handlar bland annat om möjligheten att lägga slutmonteringen av Gripen i Schweiz.

Slutmonteringen är en option i avtalet, vilket innebär att schweizarna kan bestämma hur man vill göra.

Skulle det bli så är det första gången Gripenplan monteras utanför Sverige.

Anders Jarbelius vill inte se det som att man flyttar jobb från Linköping till Schweiz, utan ordern skulle det ändå inte funnits några plan att montera.

– Vi måste i så fall lära upp schweizarna och det skapar också arbetstillfällen.

De direkta motköpen innebär också att styra om Saabs egna inköp till schweiziska leverantörer.

Det handlar om alla försvarsföretagets affärsområden, inte bara Gripen. Dessutom räknar man med att underleverantörerna till Gripen styr sina inköp mot Schweiz. Exempelvis General Electrics och Volvo som tillverkar motorerna.

– Dessutom ingår vi i Investorgruppen och räknar med en del draghjälp därifrån, säger Anders Jarbelius. Ett exempel från tidigare är när Electrolux skapade ett stort produktionscentrum i Ungern som en del i den motköpsaffären.

FoU-delen slutligen handlar om utbyte och gemensamma forsknings- och utvecklingsprogram som på sikt ska bli till affärer.

Saab har de senaste åren sammanfört schweiziska och svenska universitet, högskolor och institut och genomfört konferenser på olika områden inom exempelvis nanoteknik, bildbehandling och säkerhet.

Läs även:

Läs mer: Sverige får Super-Jas efter Schweiz-affären

Läs mer: Detta är Super-Jas

Eddie Pröckl

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt