Så spreds flygfotogenet över Kebnekaise

2012-03-28 13:11  
Bilden visar haveriplatsen och toppkammen ovanför. Foto: Polisen / Scanpix Norge / Scanpix

Uppdaterad: Tonvis med giftig flygfotogen spreds i Kebnekaisemassivet när det norska Herculesplanet kraschade. Men stora vattenmängder från snö och is tros kunna mildra påverkan på den känsliga fjällmiljön.

Omkring 8 000 liter flygfotogen kastades ut när den norska militärens Herculesplan kraschade mot bergskammen mellan Kebnekasises nord- och sydtopp den 14 mars.

Uppskattningen av mängden bränsle har gjorts av norska militären som beräknat förbrukningen under flygsträckan från Norge.

- Fotogenen är spridd över ett stort område i massivet, exakt hur stort vet vi inte. Men det har dels spridits över glaciären Rabots, dels över två andra glaciärer på andra sidan av bergskammen, konstaterar Rebecca Möller, chef för enheten för miljöanalys på Länsstyrelsen i Norrbotten.

En del tros ha brunnit upp vid kraschen och en del har blåst bort, men ännu är delar av snötäcket i olycksområdet täckt av de gulfärgade ämnena.

Flygbränslet består av giftiga ämnen, organiska kolföreningar, av olika slag.

- Det handlar dels om lättflyktiga ämnen, dels om tyngre substanser, som inte är lika flyktiga, säger Rebecca Möller.

Fotogenet är spritt i form av droppar, som likt fett inte kan lösa sig i vatten och snö.

I nuläget bedömer man dock att följderna för miljön kommer att dämpas av stor vattenutspädning. Dropparna kommer att följa med vattenmassor som rinner ned från glaciärerna, uppger Rebecca Möller.

Den glaciär som finns på samma sida om bergskammen som kraschen skedde är Rabots. Där den avvattnas beräknar man att utspädningen av halten fotogen är så stor som en miljon gånger.

- Men vi kan inte veta säkert och det kan förekomma variationer, så vi har föreslagit ett provtagningsprogram för vattendraget där glaciärens vatten rinner ut, säger hon.

En del fotogen kan dock rinna ner i sprickor och kanaler i glaciärerna.

Glaciärforskare som arbetar på Tarfala forskningsstation, i närheten av Kebnekasie, bedömer dock att fotogenet kommer att vara borta inom ett-två år.

Det mödosamma arbetet att bärga vrakdelar från planet fortsätter.

Statens haverikommission har inte lyckats hitta de svarta lådor som kan ge viktiga svar angående orsaken till olyckan, där fem besättningsmedlemmar omkom.

- Vi har haft snöoväder som orsakat problem för sökandet, säger utredningsledaren Agne Widholm.

Vid kraschen utlöstes en lavin. Snödjupet i lavinmassorna är uppåt ett par meter. Det har dessutom snöat i området i olika omgångar.

- Hittills har man lyckats bärga ett till två ton vrakdelar, säger Agne Widholm.

Enligt honom är det oklart om det förekommit en explosion, som tidigare uppgetts i media.

- Kontakten med bergsväggen kan liknas vid en explosion.

Har inte flygbränslet fattat eld?

- Jo det har varit en bränslebrand men det är inte så att hela planet är utbränt, säger Agne Widholm.

Omkring 20-30 personer fortsätter sökandet efter vrakdelar och de svarta lådorna. Norsk militär är också på plats för att jobba med att säkra området för haveriteknikerna.

Haveriutredarna arbetar också med att analysera radarinformation och kommunikationen mellan piloterna och flygtrafikledningen.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt