Så lite koll har vi när vi köper ny bil – och så sänker det elbilar

2017-12-28 06:00  

Vi vill gärna tro att konsumenter gör någorlunda väl avvägda ekonomiska val. Helt fel när det kommer till nybilsköpare, visar en färsk studie. Det kan vara en förklaring till att elbilarna dröjer.

Ett nybilsköp är bland de mer avancerade inköpen, sett till antalet de sju variabler som påverkar totalkostnaden för ägarskapet: inköpspris, värdeminskning, service och underhåll, skatter, försäkring, bränslekostnad och kapitalkostnad (ränta). Summan av alla poster kallas total ägandekostnad.

Men eftersom ett nybilsköp förmodligen även är den största eller näst största utgiften för en konsument kunde man tro att denna skulle fästa större vikt vid fler av variablerna än inköpspriset.

Helt fel, visar en nyligen publicerad studie av Jens Hagman, Sofia Ritzén och Jenny Janhager Stier vid Skolan för industriell teknik och management vid KTH, nyligen publicerad i American Journal of Industrial and Business management.

Av 980 identifierade ”nybilsköpare” (se faktaruta) utförde 58 procent ingen som helst beräkning av den totala ägandekostnaden innan köp.

42 procent gjorde någon form av kostnadsberäkning. Försäkring visade sig vara den vanligaste kostnaden som undersöktes (31 procent), följt av bränslekostnad (29 procent).

9 procent gjorde en beräkning som grundade sig på fler än fyra av de totalt sju kostnadsparametrarna. Bara 3 procent gjorde en fullständig beräkning av ägandekostnaden.

När respondenterna ombads ranka hur viktigt inköpspris respektive total ägandekostnad var så var det faktiskt fler som gav inköpspriset full pott (25 procent) än de som gjorde samma sak gällande ägandekostnaden (19 procent).

– Det framkommer irrationella beteenden. I vissa fall kan inköpspriset säkert vara en barriär. Det kanske inte finns utrymme att låna 400 000 kronor. Men det borde ju vara det man i slutänden betalar per månad som avgör, säger forskaren Jens Hagman.

Hur skulle du vilja beskriva nybilsköparnas kunskap baserat på vad som framkommer i er studie?

– Jag skulle säga att den på detaljnivå är väldigt, väldigt låg. Men man ska också tänka på att man som konsument kan ha en känsla av ungefär hur kostnaden ser ut och att den ryms inom hushållsbudgeten. Men om det rör sig om 4 500 kronor eller 5 000 kronor per månad har man dålig koll på, säger han.

Konsumenternas ofta irrationella beteende kan ses som intressant i förhållande till de nya fordonstyper som nu lanseras, exempelvis batterifordon. I en studie som Ny Teknik skrev om 2015 visade Jens Hagman att en helt eldriven BMW i3 visserligen var 41 procent dyrare i inköpspris än en bensindriven Volvo V40 T4 men att den totala ägandekostnaden var densamma efter bara tre års tid.

2016 utgjorde de rena elbilarna mindre än en procent av det totala antalet nyregistreringar i Sverige (372 318 stycken). Givetvis påverkar faktorer som räckvidd och laddinfrastruktur också i hög grad vilken typ av bil man väljer, men elbilars höga inköpspris brukar lyftas fram som ett hinder för massutbredning.

Författarna pekar ut flera förslag kring hur konsumenternas irrationella beteende kan mötas. Ett av dem skulle kunna vara en jämförelsetjänst som hjälper en att fatta ett bättre beslut. Det viktiga är att ett sådant verktyg utvecklas av en oberoende aktör, enligt Jens Hagman.

– Det skulle kunna vara Konsumentverket och hade inneburit att man slår många flugor i en smäll. Att konsumenter gör oekonomiska val är dåligt för samhället. Och i detta fall även dåligt för miljön, säger han.

Om undersökningen

12 570 svenskar kontaktades hösten 2014 via e-post med hjälp av undersökningsföretaget Intermetras databas.

4 990 personer (39,7 procent) svarade. 980 av dem (19,6 procent) identifierades som ”nybilsköpare”, det vill säga någon som köpt en ny eller max två år gammal bil det senaste året eller planerade att göra så det kommande året. Sådana som redan ägde en ren elbil ingick inte i studien, för att rensa från elbilspionjärer (early adopters).

Kategorin ”nybilsköpare” är inte allmänt definierad och det går därför inte fastslå att resultatet är statistiskt säkerställt. Med närmare 1 000 respondenter med stor variation inom kön, utbildning, bostadslokalisering och inkomst går det ändå att dra slutsatser av resultatet, enligt Jens Hagman.

Studien är finansierad av Energimyndigheten.                  

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt