Så kapar trålaren sina utsläpp med 40 procent

2022-02-22 07:00  

Rederiet förväntar sig att deras nya trålare ska leverera dubbelt så höga intäkter. Till det minskas utsläppen av koldioxid och kväveoxider markant.

Ecofive kommer att byggas av norska varvsföretaget Westcon, och fartyget är tänkt att sjösättas under 2023. Det är en häcktrålare, vilket innebär att trålen tas in i aktern – men den skiljer sig från dagens fiskebåtar i flera avseenden.

Det norska rederiet Bluewild har arbetet med utvecklingen sedan 2016, och nu presenterar de sina förväntningar på Ecofive. Jämfört med konventionella trålare ska koldioxidutsläppen bli 40 procent lägre, och utsläppen av kväveoxider (NOx) sänks med 70 procent. Det rapporterar TU.

Läs mer: Utsläppsfria fartygets räckvidd ska bli 7 400 km

Fartyget är 74 meter långt och 16 meter brett. Det har en inverterad stäv enligt designen X-Bow, där en förstäv ger ett lägre vattenmotstånd och samtidigt minskar rörelserna vid hård sjö, med färre vågor som slår in över däck och dem som arbetar där.

Energi från vinschar

Fartyget har en hybridlösning som kombinerar mekanisk framdrift med dieselelektrisk, och stöttas av ett stort batteripack.på 1 130 kWh. Båten kan skifta mellan dieselelektrisk och mekanisk framdrift beroende hur mycket kraft som krävs för uppgiften.

Båten är byggd för så kallad pelagisk trålning, med fyra flyttrålar som aldrig når bottnen.

Fartygets kostnad: 626 miljoner kronor

Fisken tas in under vattenlinjen och förs via rör till vattentankar, där den hålls levande ombord tills det är dags för transport till fabrik.

Lastrummet är på 2 000 kubikmeter, och tack vare att man kan ta hand om hundra procent av fångsten ska kapaciteten minska bränsleförbrukningen per kilo fisk med 25 procent. Och vid trålning i låg fart sägs förbrukningen vara 40 procent lägre än dagens fiskebåtar. Kostnaden för bygget är satt till 626 miljoner kronor.

John Edgren

Mer om: Fartyg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt