Peab: ”Vi kunde inte ha gjort något annorlunda”

2013-01-23 08:45  

Den svåra halkan i förra veckan är inget vanligt fenomen på Tranarpsbron, enligt entreprenören Peab. Företaget, som tidigare inte har kommenterat olyckan, menar att man gjorde allt man kunde för att halkbekämpa bron.

Peab har haft ansvar för vinterväghållningen i området sedan 2001. Arbetschef Magnus Olsson på Peab i Hässleholm berättar för Ny Teknik att man inte känner igen sig i att bron skulle vara särskilt svår när det gäller halka.

-Broar är generellt känsliga, eftersom de kyls från två håll. Den här bron är också lång, och går över en sänka. Den här dagen var det dimma, och i kombination med sänkt temperatur kan det bli halt väldigt fort. Men det är inget fenomen vi känner igen för den här bron, vi har inte varit med om något sådant här tidigare där. Tittar man på statistiken var det inget speciellt med bron, säger Magnus Olsson.

Trafikverket har fått uppgifter från Peab om hur den här delen av E4:an utanför Helsingborg sköttes under natten och morgonen, och Ny Teknik har fått ta del av tidsschemat.

Vägen saltades och plogades fem gånger i båda riktningarna från midnatt och framåt. Olyckan startade med en kollision i den norrgående riktningen strax efter klockan elva på förmiddagen. Då hade vägbanan plogats och saltats 20 minuter tidigare.

De första fyra vändorna under natten och morgonen var saltkoncentrationen 10 gram saltlake och 10 gram fast salt per kvadratmeter väg. Den sista vändan hade koncentrationen ökats till 15 gram saltlake och 15 gram fast salt.

-Vi kan inte se att vi kunde ha gjort något annorlunda. Men det återstår för Trafikverket att se om det finns anledning att ändra krav eller rutiner. Kanske kan man jobba på ett annat sätt med vägen, eller ge annan information till trafikanter.

I olyckan omkom en förare, och 52 personer fick föras till sjukhus. Sammanlagt i båda körriktningarna var 71 fordon inblandade. Bland medarbetarna hos Peab finns de som har brottats med svåra frågor efter olyckan.

-Det finns folk som funderar på - kunde vi ha gjort något annat? Vi har haft intern debriefing. Varit krismedvetna, säger Magnus Olsson.

Tack vare en väderstation intill Tranarpsbron går det att följa väderförhållandena på platsen före olyckan. Natten till tisdagen var det snöfall, och på förmiddagen blev det uppehåll. Vid elva på förmiddagen sjönk temperaturen snabbt, från minus 5 grader till minus 8. Samtidigt låg dimma över dalgången vid Rönne å.

Efter olyckan på Tranarpsbron förra tisdagen har det uppstått en diskussion om att saltlösning på vägar kan få motsatt effekt. Om temperaturen faller kraftigt finns risk att vägen återfryser. Resultatet kan bli svår halka.

Ingvar Sik har arbetat i olika chefsroller med drift och underhåll av vägar i flera decennier, nu inom statliga teknikkonsultföretaget Vectura, tidigare inom Svevia och Vägverket. Han menar att när det gäller saltning är det av största vikt att man i detalj är uppdaterad på väderprognosen.

-Alla vägar är som egna individer, med styrkor och svagheter. Man måste lära sig hur vägen reagerar i olika situationer. Och broar är speciellt känsliga, säger Ingvar Sik.

Luftens daggpunkt, vägytetemperatur och eventuell nederbörd är saker en entreprenör måsta ha koll på för att kunna salta med rätt metod, i rätt tid och i rätt mängd.

-Saltning är en vetenskap. Jag vet inte vilken metod man har använt på Tranarpsbron. Den har troligtvis inte förvärrat läge. Man kan konstatera att bron var hal, och vägen utanför bron har klarat sig bra. Alltså fanns det tillräckligt med salt på vägen för att klara en frysning, men bron var kallare och här räckte inte saltmängden till, säger Ingvar Sik.

Trafikverket har skyltar vid brofästena som varnar för att vägbanan kan vara slirig när det regnar, men inga varningar för halka. Johan Granlund, vägteknisk chef på Vectura, tycker att man borde överväga mer handfasta instruktioner till trafikanter.

-Trafikanterna kände inte igen sig i det som skylten varnade för. Det som verkligen behövs är en vägledning, mer en instruktion än en varning. Jag var nyligen i Australien, där fanns skyltar i branta backar där det stod "Använd låg växel i nedförsbackar", säger Johan Granlund.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL