Nya Gripen utmanar ryska stridsflygplanen

2016-05-17 09:42 Monica Kleja  

Imorgon premiärvisas det första provflygplanet i nästa generation Gripen-plan. "Jaktroboten Meteor och ny radar ger Gripen E rejäl förmåga i luften i förhållande till Ryssland", säger flygvapenchefen.

Mats Helgesson bjuder på kaffe i sitt tjänsterum i det militära tegelkomplexet Tre Vapen på Östermalm i Stockholm.

Majsolen skiner in när generalmajoren i vit kortärmad skjorta berättar om förväntningarna på nya Gripen E.

I morgon, onsdag, rullar det första provflygplanet ut ur hangaren hos tillverkaren Saab i Linköping inför ögonen på 500 inbjudna celebriteter, gäster och journalister från hela världen.

Gripen E är en fortsättning på serien av Jas 39 Gripen A/B- och C/D-flygplan. Den första bokstaven avslöjar att planet är ensitsigt, den andra att det finns plats för två piloter och dubbelkommando.

E blir ett ensitsigt plan – och öppnar ett nytt kapitel i Jas 39-systemets 28-åriga historia med ny motor, ny radar, större skrov, större bränsletankar, ny jaktrobot och nya sensorer. Första planet provflög 1988. Men de första studierna av det nya planet påbörjades redan 1979. Det började då bli dags att ersätta Saab 35 Draken och 37 Viggen.

– Det uttalade syftet med Gripen E är att vi ska ha ett fungerande och starkt luftförsvar efter 2025 – och fram till minst 2045, säger Mats Helgesson.

Tidplanen för produktionen ser ut att hålla. Utrullning i dagarna, jungfruflygning senare i år. Det första planet ska levereras till Försvarsmakten 2018, och vara i operativ drift 2023.

Däremot ser det ut att kunna bli dyrare än väntat.

– Många delar i Gripen är från USA och med en mycket stark dollarkurs ger det givetvis påverkan på priset, säger Mats Helgesson.

Den planerade kostnaden för 60 plan är 35,6 miljarder kronor, enligt Saab. Hur stor fördyringen blir är oklart, men enligt Dagens Industri kan den skena med åtskilliga miljarder kronor.

Valet stod mellan att livstidsförlänga dagens C/D-plan eller lyfta systemet till en ny generation. Mats Helgesson förklarar att ett nytt plan var den bästa lösningen om man vill matcha utvecklingen i omvärlden.

– Det är ingen hemlighet att vi sneglar på den ryska prestandan, säger han.

Han nämner bland annat den snabba teknikutvecklingen inom cyberområdet, sensorer och integration av sensorer.

– Ett viktigt skäl till att vi valde att utveckla Gripen E var det faktum att det framtida stridsfältet kommer att kräva högre prestanda på sensorer och att sensorer och telekrigsförmåga fusioneras.

Särskilt nöjd är han med att Gripenplanen har försetts med den europeiska radarjaktroboten Meteor. Den är nu möjlig att montera på C/D-planen och så småningom även på Gripen E.

– Det ger oss i dag en rejäl överlägsenhet i luften i vårt närområde, väsentligt bättre än i går, säger han.

Några taktiska detaljer vill han inte avslöja. Men han räknar med att planet ska ligga i topp tekniskt och operativt många år framöver.

Försvarsskribenten Carl Bergqvist, Wiseman, uppger i sin blogg att Meteor under ett antal år framöver kommer att överträffa alla andra jaktrobotsystem i omvärlden, även om det planeras för robotsystem med lång räckvidd också i andra länder. Roboten kan, enligt uppgift, skjuta ned mål i luften på tio mils avstånd.

Med hjälp av ny mer rörlig Aesa-radar blir planet också först i världen med att kunna fly – efter att ha avlossat ett skott – samtidigt som jaktroboten fortsätter att uppdateras med data om målet, enligt Carl Bergqvist.

Ny Teknik avslöjade 2007 att en ny version E/F planerades och kallade den Super-Jas. När nu Saab lanserar planet går det under namnet ”The Smart Fighter”.

Någon ny uppgift jämfört med dagens ”Gripar” (Jakt, Attack och Spaning) tillförs plattformen emellertid inte.

– I allt väsentligt får det samma uppgifter som Gripen C/D har i dag och som stridsflyget alltid haft, säger Mats Helgesson.

Saab studerar också framtida koncept såsom en obemannad Gripen, liksom en kraftig variant avsedd för elektronisk krigföring.

Gripen-systemet har under alla år präglats av gradvis utveckling, för att kunna hänga med i teknikutvecklingen. Detta har gällt ända från början. Även i fortsättningen tycks flexibilitet vara viktigt i en föränderlig omvärld.

Försvarsmakten önskar sig i framtiden även tillgång till Gripen-plan som antingen kan flygas med eller utan pilot, säger Mats Helgesson.

Avancerade förmågor till trots – inget system är bättre än helheten. Hela flygvapnets organisation är viktig, understryker han.

– Man ska värna sin luftförsvarsförmåga – men det är balansen i det samlade flygvapnet som är helt avgörande.

Trots all ny teknik ombord ska Gripen E inte bli svårare att flyga än dagens plan.

– Den får två spakar med knappar, liksom i dag. Det är som att spela på ett piano, säger den tidigare Gripenpiloten och visar med fingrarna i luften.

Dagens Jas 39-flotta består av 97 stycken C/D plan. Under de senaste åren har de moderniserats till en version som kallas materielsystem 20. Uppgraderingen har inneburit nya radarkomponenter, samt också möjligheten att använda Meteor.

De kommande åren ska cirka 60 av de 97 planen skickas till Saab för avveckling och slakt.

Enligt flygvapenchefen ska komponenter tas från C/D-planen och flyttas över till de nya E-planen, som dock får nya skrov. Återvinningen ska ske trots att riksdagen så sent som år 2014 sa ja till att regeringen får beställa nyproducerade plan om man vill.

– Ja, det är den lösning som vi har bedömt vara mest kostnadseffektiv. Tyvärr är det alltid så när flygvapnet avvecklar flygplan. De vi har är bra och välfungerande men måste bytas ut för att vi på bästa sätt ska kunna möta framtiden.

Kvar efter 2026 blir ett 30-tal C/D-plan, som eventuellt kan användas i leasingaffärer, säger Mats Helgesson.

Brasilien kommer att satsa på att bygga Gripen F, men svenska flygvapnet avstår.

– Med en begränsad budget måste man alltid göra svåra val, säger han.

 

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Stridspiloten som blev generalmajor

mats-helgesson-700-394-ny-teknik.jpg
Mats Helgesson började sin karriär som reservofficer i armén i Arvidsjaur 1983–1985. Därefter utbildade han sig till stridspilot i Ljungbyhed. I många år flög han Viggen vid attackflygdivisionerna i Söderhamn och han blev 1998 chef för den första operativa Gripendivisionen i Såtenäs.

År 2009 tog han över som chef för flygflottiljen F17 i Ronneby. Han har också tjänstgjort i Isaf-styrkan i Afghanistan och basat för Insatsstabens utvecklingsavdelning, och varit chef inom FMV.

Mats Helgesson tillträdde som flygvapenchef och generalmajor den 1 oktober 2015.

Stridssystemet i olika versioner

Gripen A/B

Gripen A togs i drift i flygvapnet 1996. Totalt blev det 104 stycken. Flera uppgraderades till C/D. 1996 år flög det första planet i den tvåsitsiga serieversionen. 14 sådana Gripen B har tillverkats.

Gripen C/D
gripen-c-700-394-ny-teknik.jpg

2002 levereras den första Gripen C från Saab. Planet är Natokompatibelt, kan lufttankas och bära mer vapen än A-varianten. Svenska staten beställde 69 stycken, och  ytterligare 31 A-plan byggdes om till C. Tvåsitsiga Gripen D finns i 23 exemplar.

Gripen Demo/NG

gripen-demo-700-394-ny-teknik.jpg

Åren 2007–2008 byggs ett D-plan om till en demonstrator. Den rullade ut i april 2008 och ligger till grund för den nya generationen av Gripen-plan.

Gripen E

Har vidareutvecklats från Gripen Demo. Får motorn F414G från General Electric, Aesa-radarn Raven ES-05 från Selex, ökad bränsle- och lastkapacitet, nya styrdatorer och sensorer. Sverige har beställt 60 plan.

Gripen F

En dubbelsitsig, större variant av Gripen E som Brasilien har beställt av Saab planeras att byggas i hemlandet i åtta exemplar.

Exportversioner:

Gripen C/D finns också i olika modifierade exportversioner. Jas 39 Gripen EBS är exempelvis namnet på de ungerska C/D-planen, men det finns också en tjeckisk, sydafrikansk och thailändsk variant.

Gripen UCAV. Saab  skissar på en obemannad Gripen, som bedöms kunna bli verklighet inom fem år.

sjogripen-700-394-ny-teknik.jpg

Sjögripen. Gripen F kan komma att byggas om  för att kunna landa på  stora hangarfartyg.

Gripen EW/Growler Gripen. Saab ser det också som  en möjlig framtida utveckling att utveckla Gripen F som ett störflygplan, med extra förmåga att utföra elektronisk krig-föring.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt