Nu har du chansen - flyg Draken själv

Huset ser inte mycket ut för ögonen - en låg tegelbyggnad med minimala fönster och en svart dörr på baksidan, intill en tom parkeringsplats. Det ligger i Årsta, som man når på en kvart med tunnelbana och spårvagn från centrala Stockholm.

Väl inne är det betydligt mer spännande. I gatuplanet rymmer det lilla huset tre militärflygplan, eller åtminstone delar av dem. Det är bara att sätta sig i cockpit och flyga iväg, i simulator, vill säga.

Vi befinner oss hos flygsimulatorföreningen Swesim som startade för fem år sedan och som huserar i lokalerna i Årsta sedan 2008.

- För närvarande har vi omkring 90 aktiva medlemmar, och det rör sig egentligen om två olika grupper - en som är mer tekniskt intresserad och mekar, skruvar och löder, och en som är mer intresserad av att flyga, förklarar Daniel Mattsson, ordförande i Swesim.

Till vardags är han utvecklingschef på teknikbolaget Mr Orange, med fokus på system för resebyråer. Men privat flyger han gärna, både riktiga småplan och simulatorer. </p> <p>Han berättar att Viggensimulatorn, som föreställer modellen AJS-37, ursprungligen är en riktig simulator för militär övning som föreningen fått överta.

Drakensimulatorn har däremot varit ett riktigt flygplan - en J35J som senast var stationerad på F10 i Ängelholm - som föreningen fått hjälp att kapa av och själv konverterat till simulator.

Bakom den står en stor bit av kroppen på en Lansen J32B inbaxad och blockerar halva lokalen.

- Det är det senaste projektet som vi precis fått in. Vi ska kapa av den, men det är lite meckigt eftersom det finns en massa elektronik och kablar som vi först måste kartlägga innan vi kan skära, berättar Daniel Mattsson.

Planet är skolversionen av Lansen, med plats för två piloter som båda har styrspak.

Liksom i de andra två handlar det om simulatorer där man kryper in i en riktig cockpit och stänger huven innan man börjar flyga. De rör sig inte under flygning, dels för att det är en mycket kostsam teknik, dels för att simulatorer alltid ger en liten tidsfördröjning, och för militärflyg med snabba manövrar leder det till åksjuka hos de mest erfarna piloter.

Alla tre simulatorerna ägs egentligen av Flygvapenmuseet i Linköping, eftersom de betraktas som krigsmaterial och inte får ägas civilt. Bredvid dem finns en liten öppen simulator som föreningen byggt själv, och som mest liknar en avancerad dataspelsutrustning med stor skärm.

- Fördelen är att man flyga vilken flygplanstyp som helst i den, och dessutom kan man lätt hoppa in och ur när man håller på att arbeta med systemen runt simulatorerna, säger Daniel Mattsson.

Men den som har mer intresse av civilflyg får kliva ner en trappa. I föreningens källare finns en fullt uppbyggd cockpit av en Boeing 737-800 - en vanlig flygplanstyp som används av bolag som SAS och Ryan Air.

Några detaljer, bland annat styrspakarna, återstår att förbättra, men de flesta knappar och reglage är väldigt verklighetstrogna.

- Det är en hel del kopior som görs av ett företag i Kanada, och som är i princip helt korrekta men inte certifierade, vilket gör dem mindre än hälften så dyra som original, säger Daniel Mattsson.

En del detaljer kommer direkt från riktiga flygplan, men det är svårt att få tag på sådana numera.

- För tio år sedan kunde man gå på sightseeing bland uttjänta flygplan och plocka delar. Nu säljs allt på Ebay.

Själv flyger han gärna i Boeingsimulatorn för att träna på flygning med två piloter.

- Jag är grymt flygintresserad - det är kul att öva alla procedurer och träna säkerhet. Ibland när det hänt någon olycka kan vi sätta oss och prova hur det gått till, berättar han.

Framför piloterna breder en otroligt naturtrogen bild av verkligheten ut sig - från enstaka objekt till moln på himlen, bland annat tack vare programvara från svenska Univisual Technologies.

När vi kliver in står planet parkerat vid en gate på Arlanda, och när Daniel Mattson sedan tar oss med på en tur känns landskapet mycket bekant.Grundsystemen bakom simulatorn är bland annat Microsofts klassiska programvara Flight Simulator som anpassats, exempelvis med visuell miljö från just Arlanda.

Anpassningen är ibland tidskrävande, framför allt när det gäller de militära simulatorerna.

- Man måste ha hjälp av piloter som flugit planen eftersom det inte går att läsa i manualer hur flygplanen beter sig i alla farter, förklarar Daniel Mattsson.

Och sådana finns i föreningen - bland annat före detta piloter som nu sitter och jobbar på kontor inom försvaret, och gärna tar en simulatortur på fritiden för att minnas hur det var att flyga.