Fordon

Norskt fartyg söker efter flygplansdelar

Det norska skeppet St. Petersburg från rederiet Höegh har tagit sig till den möjliga olycksplatsen och deltar i sökandet efter det försvunna flygplanet.

Publicerad Uppdaterad

Fartyget, som transporterar bilar, seglade mot Melbourne i Australien när det styrde om färdvägen på order av australiska myndigheter. Fartyget kom till området vid niotiden på morgonen svensk tid och söker i ett område som är cirka 100 kilometer långt. Sökandet sker med hjälp av syn, optiska hjälpmedel, radar och övrig utrustning.

Det är nu mörkt i området där det norska fartyget befinner sig. Besättningen kommer dock att fortsätta sökandet under natten, med "förminskad hastighet" och hjälp av strålkastare. Sökandet kommer att intensifieras igen i morgon bitti, lokal tid.

Rederiets företrädare betonar dock att all eventuell information som kommer fram vid sökandet först skickas vidare till australiska myndigheter. Enligt ett pressmeddelande från den australiska myndigheten för marinsäkerhet, Amsa, har sökandet nu också avslutats för dagen.

Amsa säger att satellitbilderna är svåra att analysera, men så här långt anses det absolut värt att leta i området, omkring 250 landmil sydväst om Perth.

– Det är rimligt stora objekt och troligen sköljs de över med vatten och rör sig upp och ner på vattenytan, sade Amsa-chefen John Young.

De bilder som visar de två objekt som skulle kunna vara vrakdelar togs redan den 16 mars. Men på grund av det mycket omfattande bildmaterialet och den detaljerade analys som följde så har det tagit till torsdag morgon, lokal tid, innan Amsa fick kännedom om dem.

"Bilderna bedöms som trovärdiga men det är möjligt att de inte har med sökandet att göra", skriver Amsa i ett pressmeddelande.

– Eftersom myndigheterna där reagerat rätt starkt och till och med tar den här informationen om ett signifikant fynd ända upp till premiärministern i Australien så tror jag att man tar det här på ganska stort allvar, säger Hans Kjäll, flygsäkerhetskonsult som intensivt följer rapporteringen om det försvunna planet.

Enligt Kjäll måste man ändå ta uppgifterna med en nypa salt än så länge. Satellitbilderna från området är otydliga på grund av dålig sikt. Man har visserligen kunnat mäta att ett av fynden är 24 meter långt, men det finns mycket skräp som flyter omkring i världshaven.

– Med tanke på storleken och att det är ett föremål som flyter skulle det kunna vara en vinge eller en stjärtsektion, säger Kjäll.

En så relativt intakt vinge skulle tyda på att planet var någorlunda helt när det nådde vattenytan.

– Sökning efter föremål till havs är enormt svårt, säger K-G Bergqvist, chef för Försvarsmaktens flygbärgningsgrupp.

– Men moderna satelliter är mycket noggranna och om föremålen flyter nära ytan är det inga problem för ett större fartyg att bärga delarna om bara vädret tillåter.

Och har man väl kommit så nära en eventuell nedslagsplats är man förmodligen också tillräckligt nära planets minneslådor för att kunna höra de ljudsignaler som sänds ut. Samtidigt är havet i området flera tusen meter djupt.

– Men kommer man bara tillräckligt nära för att kunna höra ping från minnesenheterna så kan man förmodligen bärga dem, säger Bergqvist.

Södra Indiska oceanen är rakt motsatt riktning mot MH370:s egentliga destination Peking. Men platsen stämmer med den satellitbåge som ritats upp, baserad på planets sista kontakter med en satellit över Indiska oceanen.

Video från norska Aftenposten