Fordon

Militära drönarsvärmen fattar egna beslut

Att kontrollera över 100 drönare individuellt vore inte praktiskt, noterar Pentagon ... Foto: US Department of Defense
Att kontrollera över 100 drönare individuellt vore inte praktiskt, noterar Pentagon ... Foto: US Department of Defense
... Att däremot ge dem samlad intelligens kan ge ett övertag på slagfältet. Foto: US Department of Defense
... Att däremot ge dem samlad intelligens kan ge ett övertag på slagfältet. Foto: US Department of Defense
Svärmen demonstrerade snart flockbeteenden genom bland annat att ta kollektiva beslut. Foto: US Department of Defense
Svärmen demonstrerade snart flockbeteenden genom bland annat att ta kollektiva beslut. Foto: US Department of Defense
I oktober förra året släppte tre jaktplan av modellen F/A-18F Super Hornet lös sammanlagt 103 mikrodrönare. Foto: US Department of Defense
I oktober förra året släppte tre jaktplan av modellen F/A-18F Super Hornet lös sammanlagt 103 mikrodrönare. Foto: US Department of Defense

En svärm på över 100 drönare kan komma att användas i framtida krig.

Publicerad

Över en amerikansk försvarsbas i Mojaveöknen den 16 oktober i fjol flög tre jaktplan av modellen F/A-18F Super Hornet. På kommando släppte de lös sammanlagt 103 mikrodrönare.

Svärmen demonstrerade snart flockbeteenden genom att ta kollektiva beslut, flyga i formation och förmåga att reparera sig utan mänsklig inblandning.

Enligt Pentagon – som ligger bakom utvecklingen av mikrodrönarna – var testet så lyckat att det amerikanska försvarsdepartementet nu kallar det ”Den stora svärmen”.

– Militära strider är till sin natur komplexa. Därför är mikrodrönarna inte förprogrammerade och synkroniserade individer utan en kollektiv organism som delar en distribuerad hjärna. De anpassar sig likt flockbeteenden man ser i naturen, säger William Roper på det amerikanska försvarsdepartementet.

– Alla drönarna kommunicerar och samarbetar med varandra utan ledare och kan därför hantera situationer där nya drönare ansluter eller där andra drönare avviker.

Projektet kallas Perdix efter en figur i den grekiska mytologin som snabbt tvingades lära sig flyga. Det utvecklades ursprungligen av MIT. Länge var projektet omgärdat av tung sekretess, men sedan i fjol har Pentagon velat berätta om dess framsteg. Drönarnas hård- och mjukvara uppdateras kontinuerligt och är nu byggda med billiga komponenter som ändå ska klara de svåra förhållanden som kan råda under krigföring.