Japan har lösningen på snabbladdning av elbilar

2010-03-18 11:26  

Fyra av de största japanska biltillverkarna lanserar en ny teknik för snabbladdning av elbilar. Med 500 volt likström ska det ta mindre än en halvtimme att ladda batterierna.

Den japanska bilindustrin mobiliserar nu för att få igenom den japanska metoden för snabbladdning av elbilar med all laddningsintelligens i laddstationen i stället för i bilen som den europeiska bilindustrin hittills har valt.

På så sätt kan man trycka i höga effekter utan att bilen måste vara utrustad med dyr laddningsutrustning.

Under april månad ska det internationella standardiseringsorganet International Electrotechnical Commission IEC besluta om det ska bli en internationell standardisering av likströmsladdning med laddelektroniken utanför bilen.

Fyra japanska biljättar
I förra veckan bildades organisationen Chademo Association med fyra av de stora japanska biltillverkarna Toyota, Nissan, Mitsubishi och Subaru för att visa upp en fungerande modell för IEC.

Honda är inte med eftersom Honda än så länge inte är inne på rena elbilar.

Initiativtagare är det stora elbolaget Tokyo Electric Power Company Tepco.

Utöver de japanska biltillverkarna är drygt 150 andra företag och organisationer intresserade av ett medlemskap i Chademo – både japanska och utländska företag.

Bland annat har tyska Bosch och svensk-schweiziska ABB visat intresse.

"En kopp te medan vi väntar"
Namnet Chademo sägs vara en lek med det japanska uttrycket ”O cha demo ikaga desuka” , som på svenska skulle kunna bli ”Vi tar en kopp te under laddningen”.

För den internationella publiken har man valt att tolka Chademo som ”charge de move” .

Känner har hur mycket kräm batteriet tål
I Chademos modell för snabbladning omvandlas elnätets växelström till batterianpassad likström i laddstationen och inte i någon extra laddningselektronik i bilen.

Laddstationen känner av vilken typ av batteri som ska laddas och hur stor spänning och strömstyrka som batteriet tål.

Laddstationen levererar likström direkt till bilens batteri med upp till 400 volts spänning och 125 ampere strömstyrka. Det ger en effekt på drygt 50 kW.

15-30 minuter
Tack vare den höga spänningen och strömstyrkan kan batterierna snabbladdas på 15-30 minuter.

På så sätt kan elbilarna säljas till 15 000-20 000 kronor lägre pris än om laddningselektroniken följer med bilen. I stället blir det elbolagen som får ta kostnaden i sina laddstolpar och laddstationer.

Det är bara när det handlar om långsam laddning med hushållsel som man utan problem och extra kostnader kan låta laddningselektroniken följa med bilen.

Den elektroniken är så liten och utvecklar så lite värme att det inte blir några problem.

Snabbt eller ultrasnabbt?
Emilia Käck, som ansvarar för Fortums affärsutveckling när det gäller elbilar, förklarar för Ny Teknik hur branschen ser på utvecklingen.

1. Dagens elbilsladding tar upp till tolv timmar med vanlig 230 volts 1-fas hushållsel och 16 amperes strömstyrka. Effekten ligger här på 3 kW.

Den typen av laddning kommer troligen alltid att finnas oavsett framtida snabbladdningssystem.

För Sverige är 16A-laddningen avgörande för att elbilarna ska kunna slå. I Sverige finns redan en väl utbyggd infrastruktur i form av motorvärmaruttag och villagarage.

2. Med 400 volts 3-fas och 16 ampere ökar effekten till 10 kW och laddningstiden minskar till tre timmar.

3. Nästa steg i utveckling är snabbladdning av det slag som Japan nu lanserar - 500 volts spänning och 125 amperes strömstyrka och uteffekt på 50-75 kW.

I ett sådant system tar en laddning inte mer än 15-30 minuter. Bilen kan laddas under matpausen på en långresa.

4. Men framtidsvisionen är att kunna få ultrasnabb laddning med 250 kW effekt från laddstationen in i batteriet.

Då krymper laddningstiden till 6 minuter och kan jämföras med en vanlig tankning av bensin.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt