Jämtländsk solenergi håller vägen isfri

2018-03-27 16:26  
Så stoppas blixthalkan. Grafik: Jonas Askergren

På en ny testbana i Östersund ska Trafikverket undersöka hur man bäst använder sol- och geoenergi för att bekämpa halka. Vägen värms av solenergi som lagras i berget.

Testbanan är 120 meter lång och 3 meter bred. Under vägytan på ett 30 meter långt avsnitt ligger rör som leder en vattenglykolblandning.

Under soliga sommardagar kommer blandningen att värmas upp. Den kan sedan ledas ner i borrhål intill så att värmen lagras i berget.

När is och halka slår till under vintern ska styrsystemet leda ut varm vattenglykol från berglagret till rören vid vägytan. På så sätt ska is och snö smältas så att vägen blir framkomlig och säker.

Ny Teknik beskrev Trafikverkets planer på att använda solenergi för halkbekämpning redan 2012. Men det tog längre tid än väntat att förverkliga planerna.

– Systemstudien pekade på behovet av tester. Vi kom fram till att vi måste ha en anläggning utanför vägsystemet men det var inte lätt att hitta en plats, berättar Olof Stenlund, projektansvarig på Trafikverket.

Matas med mätvärden

Nu är testbanan färdigbyggd. I torsdags hölls invigningen.

Att den hamnade just i Östersund beror på att Trafikverket vill vara säker på att det blir riktig vinter varje år. Testbanan ligger intill Jämtlands Gymnasium, vars byggelever har hjälpt till med att bygga anläggningen.

Nu ska tekniken testas under två år. Främst vill Trafikverket utvärdera hur rören i vägen ska placeras så att halkbekämpningen blir så bra som möjligt utan att riskera skador av tung trafik eller underhåll.

Rören är placerade i olika lager där flera kan kopplas bort. Det gör det möjligt att simulera olika konstruktioner utan att vägen behöver rivas upp.

Styrsystemet är ett annat område som ska utvärderas och utvecklas under testperioden. Systemet ska matas med mätvärden för vind och temperatur från Trafikverkets mast, luftfuktighet från flygplatsen på Frösön och väderprognoser från SMHI. Utifrån dessa värden ska systemet sedan vid behov leda ut vattenglykolblandningen i lagom mängd till vägen.

Pilotprojekt om två år

Tekniken att värma vägar med hjälp av nedgrävda vattenledningar är långt ifrån ny. Den används till exempel i Jönköping, i en backe på riksväg 40, och på en bro i Umeå. Men där är det spillvärme från fjärrvärmenätet som värmer upp vattnet.

– Där är lösningen inte optimerad och eftersom man använder fjärrvärme måste man inte vara sparsam med värme. När det behövs värme, då kör man, säger Olof Stenlund.

På testbanan i Östersund är det i stället solenergi som ska ge värmen. Om man får metoden att fungera väl är den miljövänlig och kan användas på vägsträckor långt ifrån fjärrvärmenät.

Förhoppningen är att tekniken ska kunna användas i ett par pilotprojekt i vägnätet om två år.

Testbanan har byggts i samarbete med sin norska motsvarighet Statens Vegvesen, Chalmers och Jämtlands gymnasieförbund.

– Statens Vegvesen i Norge siktar på att bygga Ferjefri E39. Då är det en mängd broar som ska byggas och de ser möjligheten att titta på såna här system för att undvika halka på broarna, säger Olof Stenlund.

Här har Ny Teknik tidigare beskrivit projekt Ferjefri E39.

Trafikverkets testbana

Längd: 120 meter.

Bredd: 3 meter.

Testavsnitt med rör: 30 meter (testavsnittet är belagt med betong, resten av sträckan finns tillgänglig för rörläggning med till exempel asfalt framöver).

Rördjup: 3 centimeter från vägytan.

Kostnad: Cirka fem miljoner kronor.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt