Hyundais vätgasvision: lastbilsdrönare och superbilar

2021-09-14 10:18  

Från nischprodukt till samhällsdrivande. För Hyundai är vätgas en viktig del av framtiden. Under ett evenemang visade de sin vision – med både lastbilsdrönare och superbilar.

När det gäller vätgas så är fordonsindustrin minst sagt delad. Bland de som tror på tekniken finns Hyundai som satsar enormt, och i veckan avslöjade de sin nya strategi kallad ”Hydrogen Vision 2040”.

– Vätgas är en kraftfull lösning på klimatproblemet. Att skifta över till förnybar energi går inte utan den, sa Hyundaichefen Eisung Chung.

Ny Teknik närvarade vid evenemanget, som hölls trots att den branschviktiga mässan IAA körde parallellt.

Så vad handlar då den nya vätgasstrategin om? Jo, den innehåller allt från vätgasdrivna lastbilar, till självkörande lastdrönare samt en 500 kW/650 hästar sportbil med nästa generations bränsleceller.

Vision FK

Superbilen, som går under namnet Vision FK, ska tack vare sin teknik klara av jobbet som banracer, med en accelartionstid 0–100 km/h på under fyra sekunder, men samtidigt en räckvidd på över 60 mil.

– Prototypen är lite av en teknisk overkill, men det är en spännande utmaning för våra ingenjörer, sa utvecklingschef Albert Biermann, vid eventet.

Läs mer: Kolla bilen – nu blir E10 ny standard på macken

Han avslöjade även att man har tagit hjälp av kroatiska superbilmärket Rimac (som man är delägare i) för utvecklingen. Men även om det är eggande att se att vätgas kan ha en framtid också i en så specialiserad tillämpning som en sportbil var den största nyheten något helt annat.

Trailer drone är en spännande produkt som ska lösa världens logistik på ett hållbart sätt. Konceptet är byggt kring fordonet ”E-bogie”, som utseendemässigt ser ut som Iphone-versionen av en tåg-boogie. Dessa ska utöver att de är vätgasdrivna, även klara av att köra fullt autonomt med räckvidder på upp till 100 mil.

Sedan kommer det som gör systemet intressant. Dessa drönare kan jobba i tandem eller separat, vilket innebär att de antingen kan flytta enskilda containrar eller köra långa trailerlaster. I det senare fallet så samarbetar ett par E-bogies, vilket innebär att lasten blir mycket lättare att manövrera i trafiken. Systemet innehåller även så kallad ”platooning” där flera drönare lägger sig som ett tåg vid längre transportsträckor.

Tredje generations bränslecellsteknik

Så hur ska man åstadkomma en så storslagen vision? Under evenemanget visade Hyundai upp sin tredje generations bränslecellsteknik. Denna, som väntas komma ut på marknaden 2023, demonstrerades i två versioner. En 100 kW-enhet som är 30 procent mindre än den som sitter i bränslecellsbilen Nexo. Därtill visades en 200 kW-enhet som är lika stor som dagens 95 kW. Och det är alltså dessa två som blir ett viktigt steg för tekniken.

– Vårt mål är att introducera allt från personbilar till kommersiella fordon, tåg, skepp samt flygande fordon. Men även robotar och generatorer baserade på bränsleceller och vätgas.

– Massproduktionen av nästa generations bränsleceller drar igång mot halvårsskiftet nästa år. Vi kommer att stå bakom Koreas övergång till vätgas och det kommer att vara ett skyltfönster för världen, säde Eisung Chung.

Läs mer: Passar vätgaståget in på den svenska järnvägen?

Självklart finns det en hel del utmaningar innan visionen kan bli verklighet, vilket även tillverkaren erkände. Genom att visa vilja är förhoppningen dock att andra ska våga satsa. Under frågestunden efter evenemanget fick media möjlighet att ventilera sina frågor.

Bränslecellsbilar är dyra. När ser ni att de kan nå kostnadsparitet med en batterielektrisk bil?

– Det är en fråga som jag får snudd på dagligen. Men jag har jobbat med det här i 18 år och har fått se hur kostnaden rasar. När vi lanserar den nya generationen 2023 är kostnaden per enhet endast 2 procent av vad den var 2003. Det har vi åstadkommit genom att använda mindre komponenter och ersatt material med mer kostnadseffektiva alternativ. Det stora är att vi inte har någon volym i dag – så jag kan inte säga när vi kan nå paritet, men vi siktar på 2030. Men en sak är säker, volym kommer driva ner kostnaden, svarade Saehoon Kim, ansvarig för bränslecellsutvecklingen.

Infrastrukturen är obefintlig. Tesla gick in och löste den biten för att popularisera elbilen. Kan ni tänka er likande för vätgas?

– Att bygga upp infrastruktur är en stor fråga. Vi tror på att det krävs ett samarbete för att lyckas och vi är öppna för hur vi ska åstadkomma det. Vi kommer att fortsätta samarbeta med andra spelare för att etablera en vätgasinfrastruktur, sade Eisung Chung.

Men vätgas då? Priset på vätgas kommer ju att vara avgörande för att tekniken ska lyckas slå sig in.

– Det är svårt att sia om hur det blir. Vi jobbar med att få ner kostnaden på systemen. Vårt jobb är att visa att det finns existerande teknik för vätgas och målet är att få ett system som har liknande kostnader som dagens fram till 2030. Men det är många faktorer som spelar in. Det handlar om social acceptans och infrastruktur lika mycket som teknik. Och glöm inte att regleringar och lagar kommer att vara en nyckel, svarade Sehoon Kim.

Vilka område bortom lastbilar och bilar ser ni som vettiga att satsa på bränsleceller i närtid?

– Generellt så tror jag att många applikationer liknande fordon är bra. Men även mobila kraftgeneratorer är ett intressant område. Något värt att titta på är även små skepp. Som ni vet har bränslecellen ett problem med att den blir varm och måste kylas – och att få till kylning är inget problem för ett skepp, svarar Sehoon Kim. 

De flesta i bilbranschen ratar vätgas. Hur kommer det sig att ni satsar så stort?

– Den globala energiförflyttningen för oss bort från fossila bränslen. Men vi har problem med att förnybara energikällor är intermittenta. Vi tror att vätgas är ett pragmatiskt och fungerande alternativ som låter oss tackla klimatförändringarna, säger Eisung Chung.

Felix Björklund

Mer om: Vätgas Hyundai

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt