Haveriet på Esrange: Motor och nyttolast separerades för tidigt

2018-03-16 13:34  
Bilden visar A-zonen och den utökade A-zonen på Esrange. Foto: SSC

Motor och nyttolast separerades efter bara omkring åtta sekunder i stället för normala 70. Nu ska den misslyckade uppskjutningen på Esrange utredas.

Omkring tio personer jobbar nu med en haveriutredning av den misslyckade uppskjutningen av en Rexusraket på Esrange i måndags.

Stefan Krämer, Swedish Space Corporation (SSC), är ansvarig för den vetenskapliga nyttolasten på omkring 40 kilo som skulle bäras upp till cirka 90 kilometers höjd av raketen. Han såg de första sekunderna av uppskjutningen från det intilliggande vetenskapscentrumet.

– I början såg det ut som en normal uppskjutning. Men vid en viss tidpunkt förlorade vi kommunikationen. Vi såg att motorn separerat och att nyttolasten föll tillbaks till jorden, säger han.

Normalt ska separationen ske efter cirka 70 sekunder. Nyttolasten föll ner cirka fyra kilometer från centret och verkar enligt platschef Lennart Poromaa ha klarat sig hyggligt, förmodligen tack vare ett tjockt snötäcke. Motorn har ännu inte hittats, men den ska enligt Stefan Krämer också ha landat i det som kallas A-zonen (se bild).

Läs mer: Regeringen: Skicka upp små satelliter

Vad orsakade händelsen?

– Just nu har vi tio personer som utreder händelsen. Alla bidrar med data, inklusive det team som skulle genomföra de vetenskapliga experimenten. Men vi kan ännu inte avgöra vad som är själva grundorsaken, säger Stefan Krämer.

Hur stort problem är detta för Esrange och SSC?

– Det är alltid ett problem innan vi vet vad som har hänt. Det viktigaste just nu är att vi utreder händelsen ordentligt så att vi kan undvika att det sker igen, säger han.

Rexus är en liten raket som drivs av cirka 290 kilo fast raketbränsle. Den är omkring 5,5 meter lång. Detta var den 23:e raketen som sköts upp. Den 24:e skulle ha skjutits upp under torsdagen. I väntan på utredning har uppskjutningen ställts in.

– Att arbeta med raketuppskjutningar innebär alltid en risk. Vi har skjutit upp fler än 500 raketer härifrån men det går aldrig att veta exakt vad som kommer att hända, säger Stefan Krämer.

Läs mer: Fuglesang: ”Sverige riskerar att falla bakom”

Har ni haft problem med Rexus tidigare?

– Det har vi haft men det felet är med 100 procents säkerhet inte relaterat till det som nu inträffade, säger han.

Fanns det någon risk för personal eller boende i området?

– Jag är själv inte ansvarig för säkerheten. Men vi hade evakuerat området runt uppskjutningsplatsen och det var där delarna föll ner. Allt gick precis som det skulle gå när något går fel.

Hur lång tid tar utredningen?

-Jag vet inte. Vi slutar inte förrän vi vet precis vad som hände. Vi vet förmodligen mer de närmsta dagarna men vissa delar kommer förmodligen även att behöva undersökas i laboratorium.

Innebär händelsen några övriga konsekvenser för verksamheten på Esrange?

– Nej.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt