Halvledarbristen leder till bunkring och huggsexa: ”Slagig situation”

2021-10-07 07:04  
Bristen på halvledare kommer bestå till slutet av 2022, enligt Fordonskomponentgruppens vd Fredrik Sidahl. Arkivbild. Foto: Thomas Johansson/TT

Bunkring, huggsexa och spekulation – halvledarbristen driver upp priset på de små chipen, men den som har råd kan ändå säkra tillgången hyggligt, enligt Fordonskomponensgruppen.

Volvos Cars koncernchef och vd Håkan Samuelsson meddelade i veckan att det ser bättre ut nu för bolaget när det gäller halvledarbristen.

– Det är väldigt svårt att göra en prognos för kvartal fyra, men jag tror att vi faktiskt har en tydlig förbättring i sikte, sade han till Ekot på onsdagsmorgonen.

Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen, misstänker att det beror på att Håkan Samuelsson och Volvo Cars har betalat rejält för halvledarna.

Slagigt och instabilt

– Det är en ljusning, men det är inte stabilt. Det är en fortsatt slagig situation för mikrochip, säger han.

Bakom trasslet nu ligger flera olika samverkande orsaker, förklarar han. Den kanske viktigaste är den jättestora tillväxten, allt som ska elektrifieras, och det är inte lite nu mitt i klimatomställningen, behöver mikrochip.

– Det sägs att det är en tillväxt i efterfrågan på 18 procent på årlig basis. Man måste bygga i kapp, men frågan är om det som byggs ut är tillräckligt.

Läs mer: Råvarubrist och halvledarbrist – biltillverkarna förlorar miljarder

Den ökade efterfrågan och bristen har också skapat en spekulationsekonomi för halvledare, förklarar han. Det gör att rusningen efter de små mikrochipen ökar ännu mer, och det råder närmast huggsexa på marknaden.

– Det bunkras halvledare, och det finns en spotmarknad för dem. När Håkan Samuelsson säger att det ser bättre ut så innebär det nog att han fått betala mer för dem.

Utbyggnad tar tid

Visst byggs tillverkningskapaciteten ut, men men det tar tid att komma ikapp, förklarar han. Kanske två till tre år.

– Vi kommer inte att vara på samma nivå som före pandemin förrän i slutet av 2022.

Det är inte bara fordonsindustrin som behöver halvledarna, hela 89 procent av utbudet går till andra verksamheter än fordon, förklarar han.

– Allt som innebär att flytta kraft behöver halvledare, säger Fredrik Sidahl.

Fakta: Digitalisering driver på utvecklingen

Nya 5G-nät, elbilar, artificiell intelligens, automation och robotisering av industrier och transportsystem, smarta städer, grön energi och en ständigt ökande konsumtion av uppkopplad elektronik och datoriserade vitvaror – vi är på väg in i en allt mer digitaliserad värld där så kallade halvledare spelar en allt större roll som insatsvara i produktionen.

Ordet halvledare – "semiconductor" på engelska – härrör från att materialet inte leder ström lika bra som en ledare i metall, men inte heller isolerar helt. Råvaran kan exempelvis vara kisel, germanium, selen, som utformas och dopas för att få rätt egenskaper.

De allra första halvledarna tillverkades på 1800-talet, men industriellt genomslag fick de först i slutet på 1940-talet i samband med transistorradion. I dag är de ofta tunnare än hårstrån och sammanlänkade på så kallade chip med myriader av trådar och kopplingar, som i sin tur används för att styra processer i allt från datorer, mobiler och bilar eller sjukvårdsutrustning, vapen, energisystem och vitvaror.

Johanna Cederblad/TT

Mer om: Halvledare

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt