Framtidens luftförsvar: Då klarar vi inte ett väpnat angrepp

2015-01-09 12:40  
Robot 97 är en medeldistansrobot och en del av Sveriges luftförsvar. Foto: Försvarsmakten

Anslagen behöver höjas om det svenska luftförsvaret fullt ut ska klara uppgiften att stå emot ett väpnat angrepp efter 2040. I annat fall får man ett begränsat försvar. Det menar den parlamentariska Luftförsvarskommittén.

Med bibehållna anslag får Sverige ett mindre luftförsvar än vad landet behöver för att helt och hållet klara ett väpnat angrepp 2040.

Det anser Luftförsvarskommittén i sitt slutbetänkande, en rapport på över 300 sidor om förutsättningarna och målen för det svenska luftförsvaret efter 2040, som offentliggjordes i går.

Utredningen tillsattes 2012 av Alliansregeringen efter att riksdagen ansett att en det behövs en långsiktig strategi för hur utvecklingen av Gripensystemet och luftförsvaret ska se ut om 25 år. Utgångspunkten var samma ekonomiska nivå som i dag.

I rapporten säger kommittén emellertid att dagens ekonomiska ramar är otillräckliga för att möta den framtida försvarsutvecklingen i omvärlden.

I stället föreslår man en väg där staten utgår från en mindre och grundläggande luftförsvarsstruktur, till skydd för territoriet, som sedan skulle kunna byggas på.

"Uppgifterna handlar då bland annat om att upptäcka och avvisa flygfarkoster som kränker svenskt luftrum. En sådan struktur bör utgöra grund, och målsättning för luftstridskrafterna för att på sikt kunna öka försvarsförmågan om så behövs", skriver parlamentarikerna.

Man drar också slutsatsen att Sverige behöver öka försvarssamarbetet med Norden, Nato och EU och även enskilda stater framöver. Vänsterpartisten Torbjörn Björlund påpekar i en reservation att partiet säger nej till Nato-medlemskap.

Ett skäl till samarbete anges exempelvis hoten från konventionella ballistiska robotar och kryssningsmissiler vara. Sverige behöver stöd från andra länder kring antimissilförsvar, anser kommittén.

System som ska upptäcka mer avancerade missiler utvecklas exempelvis av USA, berättade The Guardian häromdagen. Där testar man ett nytt system som ska upptäcka inkommande missiler i framtiden, kallat JLENS.

Kommittén vill också satsa på mer FoU och stärka luftförsvarets förmåga att hantera hot som kommer från cyberrymden. Enligt betänkandet håller nämligen gränserna mellan cyberrymd, kommunikationssystem och sensorer på att suddas ut. Man gläntar på dörren för att luftförsvaret ska kunna använda sig av offensiva cyberoperationer framöver.

I ett kapitel beskrivs också den pågående snabba utvecklingen inom områden som hör luftförsvaret till: vapenteknik, IT, rymdteknik, flygteknik, smygteknik, obemannade och autonoma system, sensorer, material- och nanoteknik och beslutstödssystem.


Följ Ny Teknik på Facebook!

De åtgärder som i första hand behöver prioriteras enligt kommittén

  • Systemen som tidigt förvarnar om främmande hot från luften behöver bli bättre. Inte minst behöver man kunna upptäcka bemannade eller obemannade plan som i framtiden använder mer avancerad smygteknik (stealth).
  • Flygbaserna behöver bättre skydd i ljuset av hoten från långräckviddiga precisionsvapen, som exempelvis nya kryssningsmissiler.
  • Luftvärnet behöver system för att slå till mot luftmål på längre avstånd än vad man har i dag.
  • Med tanke på det framtida säkerhetsläget, anser kommittén dessutom, att bör man följa om det svenska stridsflygsystemet Gripen kommer att vara operativt relevant för luftförsvaret 2040.
  • Förstärkningar av cyberförsvaret.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt