”Fler laddställen behövs i Sverige”

2014-05-07 05:30  

Sju av åtta riksdagspartier vill få fart på användningen av el­bilar. Det visar Ny Tekniks genomgång. Flera partier vill ge bonus till elbilsköpare och bygga fler snabbladdare.

När Ny Teknik härom veckan körde elbil från Stockholm till Göteborg var målet att klara resan på tre dagar. Men elbilsturnén i en hyrd Nissan Leaf gick i mål efter ”bara” två dagar tack vare en ny snabbladdare i Jönköping.

Hade det varit möjligt att snabbladda batterierna på ytterligare några platser hade resan kunnat ta en enda dag.

Testet bekräftar hur viktig ladd­infrastrukturen är för elbilister som vill köra lite längre sträckor.

Norge, som brukar pekas ut som världens främsta elbilsland, driver statliga stöd på utbyggnaden av snabbladdare. Elbilsägarna gynnas av en rad förmåner, och elbilar är befriade från moms.

I Sverige är stödet för eldrift inte lika omfattande. Man får en supermiljöbilspremie på 40 000 kronor om man köper en elbil. Och man får rabatt på förmånsvärdet på max 16 000 kronor om elbilen är en tjänstebil. För att bygga laddinfrastruktur finns inga dedikerade bidrag, även om Energimyndigheten har skjutit till pengar i olika utlysningar. Myndigheten står exempelvis för cirka 25 procent av kostnaden när Fortum, McDonald’s, Nissan och Preem bygger 20 snabbladd­stationer i Sverige.

Markus Hökfelt, som ansvarar för satsningen på Fortum, skulle gärna se ett stödsystem som liknar det norska.

– Det behövs verkligen bidrag för att utbyggnaden av snabb­laddare ska ta fart. Runt 50 procen­t av investeringen tror jag är en lämplig nivå.

Han berättar att det kostar runt en halv miljon kronor att bygga en snabbladdare. Men investeringen är omöjlig att räkna hem när användarna är så få.

Så vad vill partierna när det gäller elbilar och laddhybrider? Ny Tekniks undersökning visar att alla riksdagspartier, förutom Sverigedemokraterna, vill främja användningen av laddbara bilar. Här är några av argumenten:

– I dag drivs 90 procent av transporterna i Sverige, som bilar och bussar, av fossila bränslen. Det är inte hållbart, svarar Centerns talesperson Anders Åkesson.

Miljöpartiets Stina Bergström lyfter förutom klimatfrågan även fram andra miljöaspekter:

– Vi ser det också som ett sätt att lösa problemet med den dåliga luftkvaliteten i många städer.

Socialdemokraternas Anders Ygeman, ordförande i Trafik­utskottet, är inne på samma spår. Han har dessutom industriargument för en ökning av laddbara bilar.

– Det är även innovationsdrivande för svensk fordonsindustri.

Vad har partierna för konkreta förslag då? I svaren här intill uppger flera partier att de vill införa bidrag för att bygga laddstolpar. För att få fart på försäljningen av laddbara bilar vill flera partier ha ett så kallat bonus-malus-system.

Det skulle innebära att bilar med låga utsläpp får en bonus, medan bilar med höga utsläpp får betala en avgift, en malus.

Bonus-malus finns bland för­slagen i regeringens utredning ”Fossilfrihet på väg” som presenterades före jul. Statliga bidrag till laddstolpar föreslås också.

– Det är ett förslag som vi kommer att ta ställning till när förslaget har remissbehandlats. säger Joha­n Hultberg, Moderaterna.

Snabbladdarens likriktare omvandlar elnätets växelström

  • Att installera en snabbladdare kostar mellan 300 000 och 800 000 kronor. Kostnaden påverkas bland annat av effekten och av hur mycket mark- och elarbeten som behöver utföras.
  • Dagens snabbladdare ger effekter på 50 till 120 kilowatt. De laddar elbilens batteri till 80–90 procent på upp till 30 minuter.
  • I snabbladdaren finns en likriktare som omvandlar elnätets 3-fasiga 400 volt växelström till 125 ampere likström.
  • Snabbladdaren kommunicerar även med bilen, bland annat för att säkerställa att bilen är redo att ta emot laddning.
  • När elbilen laddas i ett vanligt eluttag omvandlar i stället en likriktare i bilen växelströmmen till likström.

Källa: Powercircle


Vad är bonus-malus?

  • Bonus-malus är ett system där bilar med låga eller inga utsläpp får en bonus, medan bilar med höga utsläpp får betala en avgift.

Riksdagspartiernas svar på våra frågor

  1. Vill ditt parti främja användningen av elbilar/laddhybrider?
  2. Har ni förslag för utbyggnad av laddinfrastruktur?

     



 

 

 

 

Vänsterpartiet

  1. Ja. Vi vill att en bonus-malus-modell införs som ger ett starkt incitament för köp av elbilar.
  2. Tillgången på snabbladdare måste öka kraftigt de närmaste åren för att skapa en fungerande infrastruktur för elbilar och därmed stimulera ytterligare efter­frågan på elbilar. Vi har föreslagit 200 miljoner per år, utöver regeringens förslag, för att stimulera utbyggnad av tankställen för el och biogas.

     

     

     

    Social­demokraterna

    1. Ja. Vi vill införa ett bonus-malus-system för nya personbilar. Den som köper en elbil eller en energieffektiv laddhybrid får en premie på 40 000 kronor. Systemet ska vara självfinansierande.
    2. Ökad försäljning till privatpersoner och offentlig upphandling kommer att ge tryck på utbyggd laddinfrastruktur. Vi kommer att presentera mer konkreta förslag kring laddinfrastruktur senare i år.

     

     

     

    Miljöpartiet

    1. Ja. Vi vill införa ett bonus- malus-system vid nyinköp av bil. Ett själv­finansierat system där en elbilsköpare får en bonus på 40–50 000 kronor. Vi ser elbilar som en pusselbit för att lösa problemet med trafikens stora klimatutsläpp. Vi ser det också som ett sätt att lösa den dåliga luftkvaliteten i många städer.
    2. Vi vill införa ett statsbidrag för el-laddstolpar på 200 miljoner på fyra år.

     

     

     

     

     

    Folkpartiet

    1. Ja. Dagens omfattande satsning på forskning och utveckling av elbilar och batteriteknik behöver fortsätta. Elbilar är ett sätt att fasa ut koldioxidutsläppen, men det är viktigt att inte låsa sig till en enda lösning.
    2. En storskalig satsning på utbyggnad av laddstolpar bör genomföras de kommande åren. Staten kan bidra till exempel genom en investeringsfond där man kan söka bidrag för att installera laddstolpar.

     

     

     

     

     

    Centerpartiet

    1. Ja. Vi vill se ett fossilfritt transportsystem inom en fordonsgeneration. Ett sätt är att fler kör elbilar eller ladd­hybrider. Vi vill att det blir enklare och mer lönsamt att äga och köra bilar som drivs på exempelvis el. Vi vill införa ett bonus-malus-system.
    2. Energimyndigheten jobbar redan i dag, på Centerpartiets och regeringens uppdrag, med en rad projekt där man stöder byggandet av laddstationer.

     

     

     

     

    Moderaterna

    1. Ja. Nu remissbehandlas utredningen ”Fossil­frihet på väg”. Den innehåller många spännande förslag för att påskynda omställningen av vår fordonsflotta. Ett konkret förslag är införandet av ”bonus-malus” som kan vara ett sätt att stimulera försäljningen av elbilar.
    2. Utredningen ”Fossilfrihet på väg” föreslår statsbidrag till byggandet av laddplatser. Det är ett förslag som vi kommer att ta ställning till när förslaget har remissbehandlats.

     

     

    Krist­demokraterna

    1. Ja. För att nå regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 behövs en omställning av teknik och bränslen. Elbilar är ett av flera alternativ, och vi behöver ökad forskning och utveckling för elektrifiering. Supermiljöbilspremien är ett sätt att stimulera till köp av mer miljövänliga fordon, som elbilar.
    2. Det behövs både nationella och EU-gemensamma insatser för standardiseringen av laddinfrastrukturen.

     

     

     

     

    Sverige­demokraterna

    1. Nej. Vi är helt övertygade om att elbilen kommer ta en stor plats i framtidens bilpark, men tekniken är ännu för omogen för att kunna stå på egna ben på en konkurrensutsatt marknad. Vi är dock högst villiga att anslå forskningsmedel för att utveckla framför allt batteritekniken.
    2. Nej. Först måste räckvidden bli bättre och priset komma ner så att bilarna blir attraktiva utan stora subventioner.

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt