Fem utmanare i dieseltung bransch

2018-03-05 11:49  

Fossila bränslen dominerar bland arbetsmaskinerna. Men nya tankegångar finns. Här listar vi ett urval innovativa nykomlingar bland de fem vanligaste maskintyperna.

Energimyndigheten beställde i fjol en rapport kallad Fossilfrihet för arbetsmaskiner, utförd av Lina Jonsson och Anders Bondemark på konsultfirman WSP.

Med utgångspunkt i den listar vi intressanta projekt inom fem olika maskintyper som utgör 85 procent av alla större arbetsmaskiner. Diesel-drift dominerar de flesta maskintyper. Förnybar biodiesel blandas in i varierande omfattning.

Atlas Copcos batterielektriska hjullastare för gruvor, Scooptram ST7. Foto: Atlas Copco

1. Hjullastare

Hjullastare står för 21 procent av utsläppen och 4 procent av antalet större arbetsmaskiner. Det finns både hybrider och enstaka helt eldrivna varianter på marknaden i dag.

Ett speciellt fall är hjullastare för gruvor, en miljö där luften utgör en dyrbar resurs. Atlas Copco lanserade 2016 en batteridriven hjullastare kallad Scooptram ST7. Batteridriften ger större flexibilitet än inkoppling via kabel, samtidigt som kapaciteten har kunnat behållas. Drifttiden är fyra timmar och maskinen kan snabbladdas på en halvtimme.

Rapportförfattarna konstaterar dock att eldrivna hjullastare för gruvor är ungefär tre gånger dyrare än dieseldrivna diton.

Läs mer: Svenskt samarbete ska elektrifiera bergtäkten

Batterielektriskt traktorkoncept från John Deere. Foto: John Deere

2. Traktorer

Traktorer står för 30 procent av utsläppen och 70 procent av antalet större arbetsmaskiner. De används främst inom jordbruket men också andra sektorer. Användningen kännetecknas av få drifttimmar per år men också momentant mycket höga effektuttag.

John Deere presenterade för drygt ett år sedan sitt första helelektriska traktorkoncept kallat Sesam. Två elmotorer levererar totalt 300 kilowatt och under huven finns batterier på 130 kilowattimmar i stället för en dieselmotor, vilket ska räcka till fyra timmats blandad körning. Priset är dock okänt.

Skotare från Komatsu som utrustats med larvfötter från BAE Systems Hägglund. Foto: Björn Löfgren / Skogsforsk

3. Skördare och skotare

Skördare och skotare för skogsbruk står för 15 procent av utsläppen och 2 procent av antalet större arbetsmaskiner. Maskinerna opererar över stora ytor och är mycket rörliga. De används också mest intensivt av alla produktkategorier, 3 500 timmar om året.

Operatörerna har mycket god koll på bränslekostnaderna tack vare inbyggd telematik, och skogsbruket ligger långt fram när det gäller att optimera driften. Elektrifiering är dock av naturliga skäl inte lämpligt, utan biodiesel utgör en bättre väg framåt.

Ett exempel på innovation har i stället varit att montera larvfötter på en skotare. Det gjordes i ett projekt från Skogforsk som visade på färre vibrationer för föraren, minskat spårdjup, minskad bränsleförbrukning och bättre framkomlighet.

 

En 14-tons gaffeltruck från Kalmar som ska förses med bränsleceller för vätgasdrift. Foto: Kalmar

4. Truckar

Truckar står för 8 procent av utsläppen och 4 procent av antalet större arbetsmaskiner. Det är den produktgrupp där alternativa energibärare har kommit längst. De flesta mindre truckar drivs redan av el.

Trucktillverkaren Kalmar utvecklar en mediumtung gaffeltruck med bränsleceller som drivs av vätgas. Den ska testas vid SSAB:s stålverk i Oxelösund, en verksamhet som genererar en hel del vätgas. Förhoppningen är en bränslebesparing på mer än 40 procent jämfört med en vanlig dieseltruck.

Batterielektrisk minigrävare från Volvo CE. Foto: Volvo CE

5. Grävmaskiner

Grävmaskiner står för 15 procent av utsläppen och 5 procent av antalet större arbetsmaskiner. Det finns flera både helt eldrivna grävmaskiner och hybrider på marknaden redan. De som går helt på el kräver dock i regel nätanslutning. Potentialen att ackumulera energi i svängrörelserna är god för grävmaskiner, vilket ger förutsättningar för hybridisering.

Volvo CE presenterade i fjol världens första helt batterielektriska variant, en minigrävare kallad EX2, som dock ännu bara är ett forskningsprojekt. Den ska klara åtta timmars drift med hjälp av två litiumjonbatterier på 38 kilowattimmar.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt