Fordon

Fartygens skrubberutsläpp skadar plankton allvarligt

Skrubbrar, avsedda att rena fartygsavgaser, släpper ut gift i haven vilket skadar planktonorganismen hoppkräfta allvarligt. Arkivbild. Foto: Göran Sjögren/TT

För att minska giftiga svavelutsläpp installerar rederier utrustning som ska rena rökgaserna från fartygen. Men forskning visar att de så kallade skrubbersystemen hotar havets ekosystem.

Publicerad

Internationella sjöfartsmyndigheten har beslutat att fartyg måste minska sina svavelutsläpp i luften, då de är skadliga för människors hälsa.

Grundidén är att fasa ut det miljögiftiga drivmedlet bunkerolja. Samtidigt tillåter regelverket att rederierna i stället utrustar sina fartyg med system (så kallade skrubbrar) som tvättar avgaserna i vatten och sedan släpper ut dem i havet.

– Man vänder skorstenen från himlen och ned i vattnet och adderar därmed en utsläppskälla i havet, säger Kerstin Magnusson, biolog vid IVL Svenska Miljöinstitutet och expert på just miljögifter i havet.

Beslutet fattades utan någon som helst konsekvensanalys, anser hon.

Dramatisk ökning

Då det lönar sig för redarna att installera skrubbrar, jämfört med att byta till rent bränsle, har det skett en dramatisk ökning av sådana reningssystem sedan dess.

Nu har Kerstin Magnusson, tillsammans med andra forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Norska Polarinstitutet, studerat vilken effekt utsläpp av skrubbervatten har för planktonorganismen hoppkräfta.

Tester visar att utsläppsvattnet innehåller gifter som skadar planktondjuren allvarligt. Dels sker en signifikant minskning av antalet djur som når reproduktiv ålder, dels ökar dödligheten kraftigt. Effekten blir märkbar redan vid låga nivåer av skrubbervatten i organismens exponeringsvatten.

Skadliga effekter

Uppskattningsvis är 4 500 fartyg utrustade med skrubbrar, som släpper ut uppemot 400 kubikmeter giftvatten i timmen. Det innebär att koncentrationen av skrubbervatten runt farlederna närmar sig de nivåer som ger upphov till skadliga effekter, enligt forskarna.

Vidare pekar Magnusson på att fältet är understuderat, antalet vetenskapliga artiklar på ämnet kan räknas på en hand.

– Det gör att det är svårt att säga vilka effekterna blir på sikt. Vi har tittat på en art och där såg vi effekter.

Samtidigt är hoppkräftan inte vilken organism som helst, betonar hon. Den utgör 80 procent av världshavens djurplanktonbestånd och spelar en nyckelroll för näringskedjan som stapelföda för i princip alla fiskar som finns.