Estoniagåtan löst nästa år

2007-05-22 09:29  
Andrzej Jasionowski

- Om Estonia hade hål i skrovet är det troligaste att det låg nära maskinrummet på styrbord sida. Det säger Andrzej Jasionowski, en av de forskare som undersöker hur Estonia sjönk. Nästa vår lovar de klara besked.

Andrzej Jasionowski, teknisk chef för skeppsforskningscentret Ship Stability Research Center, SSRC, i skotska Glasgow, ingår i en av de två forskargrupper som på svenska statens uppdrag undersöker hur Estonia sjönk.

Nyligen presenterade han sina halvtidsresultat på en workshop i Glasgow i samband med att SSRC 10-årsjubilerade.

Centret har i dag 45 forskare anställda från 18 länder och anses ledande i världen när det gäller fartygs stabilitet, säkerhet och sjunksekvenser.

Ett år har gått av forskarprojektet och ett år återstår.
Nästa vår lovar forskarna svar på gåtan som fortfarande är en mara för många anhöriga till de 852 dödsoffren och som många skeppsingenjörer i Europa gjort till en angelägen hjärtefråga att knäcka vetenskapligt.

Ny Teknik har tidigare berättat om de datasimuleringsverktyg som SSRC använder. Centret är knutet till avdelningen för skeppsbyggnad vid universiteten Glasgow och Strathclyde i Skottland.

Här har man utvecklat program för att i 3D simulera hur fartyg beter sig i vågor och förlorar stabilitet vid läckor. De avancerade programverktygen var också ett av skälen till att det konsortiet där SSRC ingår fick uppdraget av svenska regeringen via Vinnova.

Forskargruppen leds av SSPA i Göteborg, ett bolag knuten till Chalmers stiftelse, men även forskare på Chalmers ingår och knutna till institutet Marint i holländska Wageningen.

Även ett tyskt konsortium där Hamburg Ship Model Basin och Hamburgs tekniska universitet fick parallelluppdrag att utreda sjunkförloppet av Vinnova. De leds av den finländska skeppsbyggnadsingenjören Petri Valanto, som också presenterade sina halvtidsresultat på Glasgow-konferensen.

Petri Valanto anser att den officiella haverirapporten stämmer, att vatten kom in via den öppna rampen i fören och att det senare rann ner under bildäck.

Men detta ifrågasätts av SSPA-konsortiet som på flera punkter underkänt haverirapporten och som anser att det är en öppen fråga hur Estonia sjönk. Bland annat står det klart att hon sjönk tio minuter tidigare, än vad haveriutredarna kom fram till.

Andrzej Jasionowski beräknar att det finns 100 miljoner möjliga varianter av sjunkförloppet. Tillsammans med övriga forskare har han kommit fram till nio huvudalternativ som man nu undersöker närmare.

Fforskarna anser att cirka 11 000 ton vatten måste ha kommit på däck 0 och 1, belägna under bildäck, för att Estonia skulle sjunka.

Hur rann så mycket vatten in på däck 0 och 1? Forsade det in via en öppen, eller delvis öppen bogport ned via trapphallen i mitten på bildäck, via ventilationstrummor, öppna dörrar - eller genom skada på skrovet?

Var bogporten i fören stängd, öppen, eller delvis öppen? Det återstår att undersöka.

Tre av alternativen gäller skador i skrovet, antingen från en möjlig krock med något eller en explosion.

- Vi ska göra simuleringar med 1 000 möjliga hål, ett i taget. Hittills har vi avverkat 30 procent av dem, berättar Andrzej Jasionowski för Ny Teknik.

Om det fanns ett hål i Estonia så var det beläget intill maskinrummet på styrbord sida. Det visar de preliminära resultaten från simuleringarna.

Maskinrummet löper mellan däck 1 och däck 0, belägna under bildäck (däck 2).

- Lokaliseringen bygger också på statistik från fartygskollisioner där fartyg kapsejsar inom loppet av 30 minuter, berättar Andrzej Jasionowski.

Margus Kurm, statsåklagare i Estland, som leder den pågående estniska utredningen har intervjuvat tre nyckelvittnen - tre estniska besättningsmän som befann sig i maskin-kontrollrummet - och undersökt deras berättelser.

- Ingen av dem såg att rampen hade öppnats, innan de lämnade kontrollrummet på grund av slagsidan, säger han.

- Haveriutredarna borde ha konstaterat att skrovet var intakt, men gjorde de inte och det är ett STORT problem. Det vi borde göra nu är att konstatera om skrovet var intakt eller inte, hävdar Margus Kurm.

Enligt haverirapporten "observerades" inga andra skador på Estonia av dykarna än de i fören, förutom sönderslagna fönsterpaneler.

" Inga externa skador än de på visiret och de främre rampen observerades på vraket.", skriver utredarna.

- Sanningen är att Estonia ligger med styrbordsidan nedåt och den sidan har aldrig kunnat inspekterats, av dykare eller fjärrstyrda kameror, konstaterar Claes Källström, forskningschef på SSPA.

Men en inspektion kan bli möjlig. Estonia ligger på en sluttning på havsbotten och har börjat tippa nedåt med överdelen och uppåt med skrovbottnen, så att styrbordsidan blivit mer synlig, berättar han.

Andrzej Jasionowski och hans kollegor ska den kommande tiden jämföra hål-i-skrovet-simuleringarna med vittnesmålen från den 134 överlevande.

- De närmast sex månaderna blir avgörande, säger han.
Varken han eller någon av de andra forskarna i SSPA- konsortiet vill i nuläget peka ut några huvudteorier bakom sjunkförloppet.
Det största problemet, menar de, är bristen på fakta och teknisk bevisning.

- Å ena sidan är informationen inkomplett. Å andra sidan närmar vi oss metodologiskt det mest troliga förloppet. Vi har pressat vetenskapen kring skeppsbyggnad till gränsen för vad vi kan, men vi har också en massa mer arbete kvar att göra innan vi vill uttala oss om den mest troliga sjunkorsaken, säger Andrzej Jasionowski.

Dracos Vassalos, forskningschef vid SSRC, är förhoppningsfull:

- Det finns fortfarande osäkerheter att reda ut. Men ha förtroende för oss och lita på att vi ska ta reda på vad som hände. Senast i mars 2008 ska vi leverera svar, lovar han.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt