En månad sedan Estoniadyken – så går arbetet

Arbetet med Estoniautredningen går långsamt framåt. Experter vid Stockholms universitet har nu en "mosaik av data" att bearbeta och sammanställa. Först därefter kan Statens haverikommission ta ställning till nästa steg i utredningen.

Efter en vecka till sjöss återvände i mitten av juli svenska och estniska undersökningsfartyg från Estonias vrakplats med stora mängder data. De forskare vid Stockholms universitet som ansvarar för undersökningarna är nu mitt uppe i ett digert arbete.

– Vi fick extremt bra data, så det var bara att sätta sig ned och arbeta med det. Nu gör vi en sammanställning av all data som samlades in och sätter samman det till en rapport, säger arbetsledaren Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik vid Stockholms universitet.

Arbetet är tidskrävande. Enligt Martin Jakobsson beräknas bearbetningen av havsbottendata ta runt tre månader, vilket betyder att arbetet väntas vara klart i slutet av oktober. Även sonarmätningar av själva fartyget ingår i datan.

– Utifrån rapporten tar haverikommissionen sedan ställning till vad som händer härnäst. Från vårt håll kommer vi inte att spekulera kring vad som hänt med fartyget – det är en mosaik av data som får tala sitt eget språk. Med det här materialet har jag fattat att det är väldigt farligt att säga något som inte är väl underbyggt, säger Jakobsson.

Statens haverikommission informerar anhöriga

Sedan vrakdykningarna i juli har Statens haverikommission haft informationsmöten med överlevande och anhöriga till Estoniakatastrofens offer, berättar myndighetens utredare Jörgen Zachau.

– Vi uppdaterade dem kring hur arbetet till havs gick till, vilken teknik vi använde och visade exempelbilder som redan hade analyserats, säger han.

Enligt Zachau kommer kommissionen att invänta SU-rapporten innan man tar beslut om nästa fas i utredningsarbetet.

– Men vi vet varåt det lutar i vissa avseenden, till exempel kring det faktum att bogrampen in till färjans bildäck lossnat, och vet ungefär vad vi kan och bör göra.

Undersökningar av Estonias vrak i juli. Foto: Stefan Jerrevång/TT

Ett exempel på det är den undersökning med hjälp av fotogrammetri, en metod där tusentals bilder av vraket sätts samman till en 3D-modell av skrovet, som planeras till 2022. Det projektet är just nu i upphandlingsfasen, berättar Jörgen Zachau.

– Vi hoppas kunna genomföra det under tidig vår, då siktförhållanden ska vara bäst. Om det fungerar optimalt så kommer vi på det viset också kunna undersöka rampen och de hål som hittats.

Vill få tydlig bild av botten

Hålen i Estonias styrbordssida, som för första gången visades upp för allmänheten i en tv-dokumentär under hösten 2020, skapade en storm av nya spekulationer kring den katastrofala förlisningen 1994. Frågan som Statens haverikommission framför allt vill få svar på är huruvida skadorna uppkom innan fartyget förliste eller när det slog i botten.

– Det är huvudpoängen med undersökningarna – att undersöka om hålen är en konsekvens av olyckan eller om de låg bakom den. Det är det vi är mest nyfikna på. Om det visar sig att de uppstod innan nedslaget – eller om man upptäcker fler hål – så blir frågan en annan, säger Jörgen Zachau.

I samband med undersökningarna i juli bekräftades att det finns sten och fast botten i närheten av fartyget, i stället för enbart lera och lös sand som tidigare har varit huvudtesen. Zachau hoppas att den kommande datarapporten ger en tydlig bild av hur botten under och omkring vraket faktiskt ser ut.

– När man undersöker botten får man per automatik även viss information om skrovet, säger han.

Fakta: Estoniakatastrofen

Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i estniska Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen, 501 av dem svenskar. 137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev då att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.

Efter dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.

För att kunna göra nya dykningar vid vrakplatsen begärde Statens Haverikommission att regeringen skulle ändra lagen om gravfrid. Den 1 juli 2021 trädde en ändring av lagen i kraft. I den finns ett undantag från förbudet mot dykning som omfattar verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige Estland, Finland, med avsikt utreda fartygets förlisning.

Statens haverikommission inledde den 8 juli nya undersökningar av olycksplatsen och Estonias vrak. Man undersökte även bogvisiret som föll av vid förlisningen. Planen är att hålen i fartyget kommer att fotodokumenteras under våren 2022.

Mia Holmberg Karlsson/TT

Mer om: Estonia

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt